Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Ljungby kn, LIDHULT 1:299 LIDHULTS KYRKA

 Anlaggning - Beskrivning

Beskrivning
Allmän beskrivning
Kyrkogården är belägen i Lidhult samhälles östra del. Nordväst om kyrkogården ligger Lidhults skola
och norr samt söder om villaområden. Öster om kyrkogården finns ett skogsområde. Den gamla kyrkogården
ligger väster om kyrkan.

Omgärdning
Hela kyrkogården är omgärdad av stenmurar. De
utvidgningar som har gjorts syns i muren som har
olika utseende beroende på vilken del av kyrkogården
den hör till. Muren kring den ursprungliga kyrkogården
är kallmurad med oregelbundet formade
stenar och hela muren är en stödmur. Muren kring
utvidgningen från 1930-talet är dels utformad som
en vanlig mur och i den östra delen som en vallmur.
Stenarna i den norra delen av den delen av kyrkogårdsmuren
är avlånga till sin form och muren
består av ett skal av stenar mellan vilka sprängsten
är lagd. Den östra delen är uppmurad av de stenar
som fanns i den östra delen av den ursprungliga
kyrkogårdsmuren. Den revs vid utvidgningen och
användes till den nya muren. Muren kring den utvidgning
som gjordes på 1970-talet är en stödmur
lagd med mer regelbundet formade stenar. Mellan
den ursprungliga kyrkogårdens södra del och den
del som anlades på 1970-talet finns en stödmur
som utgörs av den äldsta delens ursprungliga mur.

Ingångar
Kyrkogården har fem ingångar. Huvudingången leder
upp mot kyrkans västra entré. Den består av en
dubbel grind och två enkla och ingången fortsätter
i en trappa. I anslutning till huvudingången finns en
ramp. Till den del som tillkom på 1970-talet finns
två ingångar, en i sydväst som består av en dub-
belgrind och en ramp. I sydöst finns en öppning
med en enkel grind i trä. I norr finns två öppningar
i muren. De är inte försedda med grindar men den
västra består av en trappa.

Gångsystem
Grusgångar är vanliga och går runt kyrkan och
mellan kvarteren. Det finns även gångar lagda med
olika typer av stenläggning, kalksten, betongsten
osv. Ytan framför kyrkan är belagd med grus och
betongsten.

Vegetation
En trädkrans av skogslind omgärdar hela kyrkogården.
På kyrkogården växer äldre solitära träd exempelvis
en större lind som är placerad sydost om
kyrkan. Linden ingick i en rad av lindar som gick
längs med den gamla muren och ingick i trädkransen
som omgärdade den ursprungliga kyrkogården
i söder. De togs ner i anslutning till att den nya delen
av kyrkogården anlades. Inom den östra delen
av den äldsta delen av kyrkogården växer lindar
som ingår i den ursprungliga trädkransen, två paraplyalmar
och två uppstammade hagtorn. Den södra
delen som utvidgades på 1970-talet omgärdas av
en avenbokshäck Allén mellan den nya kyrkan och
den gamla kyrkplatsen är av alm.

Gravvårdstyper
Den äldsta gravstenen på kyrkogården är från 1880
och är ett kors i gjutjärn rest över Britta Persson i
Gräshult. När den nya delen av kyrkogården anlades
på 1970-talet beslutade kyrkorådet att inga
gravstenar på övriga delar av kyrkogården skall tas
bort förrän det krävs på grund av platsbrist. När
gravrätten går ut och den inte förnyas sås planteringar
igen med gräs och gravplatsen sköts om av
församlingen. Det innebär att ett stort antal gravvårdar
är bevarade från 1800-talets slut och framåt.
Många gravstenar är huggna i diabas och har
vackra dekorationer inslipade i stenen. Eftersom de
hålls rena från lavar och smuts är inskriptionerna
lätta att läsa.
En vanlig dekoration är palmkvisten. Ett minnesord
som är mycket vanligt är ”Gömd är ej
glömd”. Ort- och gårdsnamn är vanliga särskilt
bland de äldsta gravvårdarna.

Minneslund
En minneslund är anlagd i kyrkogårdens nordöstra
del mellan den äldre delen av kyrkogården och den
utvidgning som gjordes på 1930-talet. Minneslunden
anlades 1997 och består av en gräsyta och en
grusad yta. I den grästäckta delen sker gravsättningen
och mitt i detta område växer en paraplyalm.
Hela området är omgärdat med en idegranshäck.
I minneslunden är sittbänkar placerade liksom en
ljusbärare och hållare för snittblommor.

Byggnader
Väster om kyrkan mellan den gamla kyrkogården
och den nya ligger församlingshemmet som byggdes
upp 1956. Byggnaden som är ett gammalt bostadshus
stod tidigare på Tofthults gård och var när
den flyttades till platsen drygt 100 år gammal. Den
är tillbyggt mot söder. Byggnaden är klädd med
träpanel som är rödfärgad. Taket är täckt med tegel.
Intill byggnaden står en mindre uthusbyggnad som
är flyttad till platsen från Bavraböke prästgård där
den användes för konfirmandundervisning. Den är
från 1870-talet och används som vävstuga.
Utanför kyrkogårdsmuren strax norr om huvudingången
finns bårhuset som är placerat under
trappan som leder upp mot ingången till kyrkan.
Det tillkom på 1940-talet.
Norr om kyrkan finns en personal- och redskapsbyggnad.
Den är vitputsad och taket är täckt med
korrugerad eternit. Den uppfördes på 1970-talet.

Gamla kyrkog ården
Den gamla kyrkogården är belägen väster om den
nya kyrkan.
Kyrkogården är omgärdad med en kallmurad
stenmur i vilken det finns två ingångar som är försedda
med grindar i smidesjärn. Den ena ingången
är placerad i den norra delen och den andra i den
västra. På muren finns två inskriptioner ”1792 AORIAS”
samt Carl IV Gustafs initialer samt årtal efter
ett besök på platsen 1792.
Kyrkogården omgärdas av en trädkrans av lönnar.
På kyrkogården växer björkar och någon enstaka
rönn. På 1930-talet fanns det kvar gångar på
den i övrigt gräsbevuxna kyrkogården. Gångarna
delade in området i mindre delar. Gångarna har sedan
lagts igen och idag är hela ytan gräsbevuxen.
Inom området finns ett fåtal oregelbundet placerade
gravstenar. Den senaste gravvården är från
1950. Den och ytterligare en gravplats är omgärdade
av stenramar och ytorna är täckta med grus.
Några borttagna stenar är placerade längs kyrkogårdsmuren.
Dessa består av naturliga stenhällar
som troligtvis har varit placerade stående. Den
äldsta är från 1600-talets mitt. Det var när man letade
efter kyrkans grundstenar på den gamla kyrkogården
som gravvårdarna plockades bort och
placerades vid västra muren. Samtidigt togs tre
äldre smidesvårdar bort, vilka förvaras på kyrkans
tornvind. Bland de mer speciella gravvårdarna
märks en sten rest 1904, som är placerad invid den
plats där kyrkans kor var beläget. På stenen står det
att den är rest på den plats där den avlidne döpts
och är begraven. På kyrkogården finns även ett
gjutjärnskors.
Den gamla kyrkan som uppfördes 1721 revs
när den nya kyrkan byggts. Platsen för den gamla
kyrkan är utmärkt med en upphöjning där koret var
beläget. Vid rivningen av kyrkan hittade man på
den platsen ett gravkor med fem kistor vilka finns
kvar under den kvadratiska stensättningen. Här har
stått ett träkors.
På 1960-talet togs frågan upp angående uppförande
av en klockstapel på den gamla kyrkogården.
Den klockstapel som uppfördes är konstruerad efter
bilder av den klockstapel som lär ha stått på
platsen tidigare.

beskrivning av enskild a
kvarter
Kv A – H
Allmän karaktär
Kvarter A – H ingår i den ursprungliga delen av kyrkogården
och är beläget i kyrkogårdens nordvästra
del. Kvarteren ingår i ett större sammanhängande
område som är indelat i ett antal kvarter. Området
är täckt med gräs och omgärdas av gångar av grus
på södra och östra sidan. I den norra och västra delen
avslutas området mot muren. I kvarteret finns
stora numera vildvuxna rygghäckar av tuja. De
skall tas bort och ersättas med häckar av cotoneaster/
häckoxbär. Detta har gjorts i kvarter Aa, Ab
och X – Ö. Längst i öster finns det två dubbelrader
som inte är placerade vid rygghäckar. Flera av
gravplatserna har varit inramade med stenram eller
häckar och troligen täckta med grus. Idag finns
enstaka rester av den inre ramen kvar, ibland med
stenkulor placerade i hörnen.
Gravvårdstyper
De flesta gravvårdar är från tidigt 1900-tal och fram till 1950-talet. Enstaka gravstenar från 1970-talet
finns inom kvarteret. Vanligast är gravstenar huggna i diabas men här finns även såväl röd som grå granit
och även en gravsten i marmor och en i trä. Den smala låga gravstenen i diabas är den mest förekommande
liksom de monumentala gravstenarna. Bland de senare är den höga, smala med pyramid- eller
korsformade krön men här finns även en obelisk. Titel och ortnamn är vanliga, t ex skräddaremästare,
handelsförståndare, skogsförman, f d kyrkovärden och riksdagsmannen. Bland orter kan nämnas Snörhult,
Bohult, Bassarås, Bökö, Lidhult Storegård och Hunsberg. Psalm- och bibelordshänvisningar och
minnesord är inte så vanliga men här finns exempelvis ”Livet är i blodet” och ”Ty godt arbete gifver
härlig lön och vishetens rot är oförgänglig”.

Kv I
Allmän karaktär
Kvarter I ingår i den ursprungliga delen av kyrkogården och är beläget på norra sidan om kyrkan. Kvarteret
gränsar till kv H och K. Det omgärdas på tre sidor av grusgångar. Kvarteret är rektangulärt till sin
form. Ytan är gräsbevuxen och det finns inga rygghäckar, buskar eller träd förutom de som tillhör trädkransen.
Gravvårdarna är spritt placerade i enkla rader där gravvårdarna vetter mot väster med undantag
av ett fåtal gravplatser. Flera av gravplatserna har varit inramade med häckar och täckta med grus.
Gravvårdstyper
Gravvårdarna är främst huggna i diabas, grå och ljust röd granit. Flertalet är monumentala högresta
huggna i diabas med slipade motiv av kors, palmblad och växter. De äldsta gravvårdarna är ifrån 1800-
talets slut och det stora antalet är från denna tid
och 1900-talets första årtionden. Flera är odaterade
familjegravar. Titlar och ortsnamn är vanliga och
ett fåtal är försedda med bibelord eller psalmhänvisningar.
Här finns bland annat det på Lidhults
kyrkogård vanliga ”Gömt är ej glömt”. Bland titlar
kan nämnas f d kommunalordföranden, kassör,
orgelbyggare, folkskollärare, sömmerska och
”cyckelreparatören”. Exempel på orter och gårdar
är Lidhults Storegård, Snidestorp, Svenshult,
Strömma, Nannarp och Yxnalt. I kvarteret står en
gravsten försedd med en medaljong av den danske skulptören Thorvaldsen, som föreställer motivet
”Natten”.

Kv K
Allmän karaktär
Kvarter K och U ingår i den ursprungliga delen av kyrkogården och är placerade öster om kyrkan. Kvarteren
bildar ett halvcirkelformat område som delas in i två delar med en gång lagd med kalkstenshällar.
Kvarter K gränsar till kvarter U och L och i nordost är minneslunden placerad. Gravplatserna är placerade
i rader som följer cirkelformen. Ytan är gräsbevuxen och i kvarteret växer ett paraplyalm, lind och
hagtorn. Det finns inga rygghäckar men en gravplats är omgärdad av en buxbomshäck och vid gravstenen
växer en hängask. Flera av gravplatserna har varit inramade med häckar och täckta med grus.

Gravvårdstyper
I kvarteret finns ett stort antal monumentala gravvårdar huggna i diabas, grå och ljust röd granit. Det
finns bautastensformade gravstenar, högresta gravstenar med pyramid- eller korsformade krön och en
gravsten formad som ett latinskt kors. Gravstenarna är ifrån tiden 1800-talets slut och fram till 1920-talet.
Ett antal är odaterade familjegravar. Ort-/gårdsnamn, titlar och minnesord finns där orter är vanligast.
Exempel på ort-/gårdsnamn är Yxnalt, Bökö, Lidhults klockaregård, Broddhult och Wirkesnäs. Exempel
på titlar är f d hemmansägare, målaremästare, skomakaren och skomakaremästare. Två av gravvårdarna
är försedda med det på Lidhults kyrkogård vanliga ordspråket ”Gömt är ej glömt”.
Bland de mer unika gravvårdarna inom kvarteret är kyrkoherde L C Haglunds (1860 –1927) familjegrav.
Gravplatsen är omgärdad av en buxbomshäck på tre sidor och på den norra sidan med ett staket
i smidesjärn. Gravstenen som är i röd kalksten är formad som ett hus. Kring gravstenen är ett stenparti
med låga växter som t ex stensöta, akleja och vårlökar anlagt. En hängask står inom gravplatsen strax
väster om gravstenen. På gravplatsen finns ytterligare tre gravvårdar i form av rektangulära hällar.

Kv L - O
Allmän karaktär
Kvarter L, M, N och O ingår i den del av kyrkogården
som anlades på 1930-talet och bildar ett sammanhängande
område där varje kvarter utgör två
rader med gravvårdar. Kvarteren gränsar mot kvarter
K, P och T – Q och är placerade i kyrkogårdens
nordöstra del. Ytan är gräsbevuxen och det finns
inga rygghäckar.

Gravvårdstyper
Gravvårdarna är låga och oftast rektangulära eller
breda familjegravar. De är huggna i diabas, grå och
ljust röd granit. Det finns även några hällar samt ett fåtal smala låga gravstenar. Det stora antalet gravvårdar
är från 1930- och 40-talen och en stor del är odaterade familjegravar. Gravplatserna är placerade
i enkla rader förutom den längst i öster där gravvårdarna är placerade med ryggarna mot varandra. Ort
och titel är vanligt, däremot är det ovanligt med minnesord eller psalmhänvisningar. Exempel på titlar
är trotjänarinna, f d kommunalordföranden, distriktsbarnmorska, kantor, målaremästare och grundläggare.
Exempel på orter är Tofthult, Brännebassalt, Strömma och Gårdshult. Bland särskilt intressanta
gravvårdar kan nämnas den individuellt utformade gravstenen rest över målaremästare Rose Bergström
(1917 – 1995) och Ernlids familjegrav huggen i diabas med dekor i form av en blomsterurna i jugendstil
och geometriska mönster.

Kv P
Allmän karaktär
Kvarter P ingår i den del av kyrkogården som anlades
på 1930-talet. Kvarteret är avlångt, en rad bred
och följer kyrkogårdens östra mur. I väster gränsar
det mot kvarter O och Q. Ett tjugotal gravvårdar
är placerade i en rad och vetter mot väster. Ytan är
grästäckt och i kvarteret står träd som ingår i trädkransen.

Gravvårdstyper
Gravvårdarna är främst från tiden kring 1950-talets
slut och 1960-talets början. De allra flesta är låga
rektangulära huggna i diabas, grå och röd granit.
Inom kvarteret finns ett smideskors från 1958. Titlar
finns inte och enstaka gravstenar är försedda med
ort, exempelvis Årshult, Strömma och Prosteköp.

Kv T - Q
Allmän karaktär
Kvarter T, S, R och Q ingår i den del av kyrkogården som anlades på 1930-talet bildar ett sammanhängande
område där varje kvarter utgör två rader med gravvårdar. Kvarteren gränsar mot kvarter U, P och
L – O och är belägna i kyrkogårdens nordöstra del. Ytan är gräsbevuxen och det finns inga rygghäckar.
Kvarteren tillsammans med kvarter P och L - O anlades på 1930-talet. Raden längst i väster användes
tidigare som allmän linje.

Gravvårdstyper
Gravvårdarna är låga och oftast rektangulära eller breda familjegravar. De är huggna i diabas, grå och
ljust röd granit. Det finns även några hällar samt ett fåtal smala låga gravstenar. Det stora antalet gravvårdar
är ifrån 1940- och 50-talen och några är odaterade familjegravar. Gravplatserna är placerade i
enkla rader förutom den längst i öster där gravvårdarna är placerade med ryggarna mot varandra. Ort
är vanligt däremot är det ovanligt med såväl titel som minnesord eller psalmhänvisningar. Exempel på
orter är Brännebassalt, Lidhult, Bökö, Bohult och Sällebråten. Bland särskilt intressanta gravvårdar
kan nämnas två hällar huggna i diabas och formade som öppnade böcker. Inom kvarteret finns det flera
gravplatser resta över syskon som är begravna på samma plats.

Kv U
Allmän karaktär
Kvarter K och U ingår i den ursprungliga delen av kyrkogården
och är placerade öster om kyrkan. Kvarteren
bildar ett halvcirkelformat område som delas in i två
delar med en gång lagd med kalkstenshällar. Kvarter
U gränsar till kvarter K, T och V. Gravplatserna är placerade
i rader som följer cirkelformen. Ytan är gräsbevuxen
och i kvarteret växer ett flertal lind, paraplyalm
och hagtorn. Det finns inga rygghäckar men vid några
gravplatser växer ädelbarrträd. Flera av gravplatserna
har varit inramade med häckar och täckta med grus.

Gravvårdstyper
I kvarteret finns ett stort antal monumentala gravvårdar
huggna i diabas, grå och ljust röd granit. Det
finns bautastensformade gravstenar, högresta gravstenar
med pyramid- eller korsformade krön och en
gravsten formad som ett latinskt kors. Gravstenarna
är ifrån tiden 1800-talets slut och fram till 1920-talet.
Den äldsta gravvården, ett gjutjärnskors, är från 1880
och är rest över Britta Persson i Gräshult. Hon var den
första som gravsattes på den nya kyrkogården. Ett antal
är odaterade familjegravar. Orter, titlar och minnesord
är vanliga. Exempel på orter är Brealt, Sällebråten,
Bökö, Bohult och Elmås. Exempel
på titlar är kantor, folkskollärare,
landskamreraren, sömmerskan och
f d kyrkovärden. Exempel på minnesord
är ”Gömt är ej glömt” och
”Gud är kärleken”.
I kvarteret finns en gravplats
omgärdad av en stenram, ytan är
gräsbevuxen.
Särskilt intressanta gravvårdar inom
kvarteret är förutom gjutjärnskorset
från 1880, en gravvård försedd
med en medaljong av den danske
skulptören Thorvaldsen med motivet
”Natten” samt en högrest sten i
diabas med ett korsförsett krön samt
med inskriptionen ”Här under hvilar
efter mångåriga lidanden….”.
Den senare är ett exempel på en för
tiden kring 1900-talets början vanlig
gravvård på Lidhults kyrkogård
men med en ovanlig inskription. Unik är en gravsten huggen helt i marmor med ett skulpterat motiv av
en sörjande kvinna, stenen är rest över Johan Gren från Bohult som dog 1891.

Kv V
Allmän karaktär
Kvarter V ingår i den ursprungliga delen av kyrkogården
och är ett rektangulärt format kvarter som är
beläget strax söder om kyrkan. Det finns inga rygghäckar
utan gravstenarna är placerade i rader på en
grästäckt yta. Kvarteret omges av grusgångar och
gränsar till kvarter U, Ö och till den del av kyrkogården
som anlades på 1970-talet.

Gravvårdstyper
Gravvårdarna är blandade till sin form, ålder och
material. Här finns såväl låga smala som rektangulära.
Även monumentala gravvårdar och breda familjegravvårdar.
Den äldsta är ifrån 1886 och flest
är från 1930-talet och 1950 – 70-talen. Ort är vanligt
medan däremot titlar och bibel-/psalmord är mindre
vanliga. Bland orter finns exempelvis Lidhults storegård,
Gårdshult och Bassarås.
Bland särskilt intressanta gravstenar finns en
sten huggen i röd granit med reliefdekoration i form
av en ekstam och löv.

Kv Aa, Ab, X - Ö
Allmän karaktär
Kvarter Aa, Ab X – Ö ingår i ett sammanhängande
område som är indelat i ett antal kvarter. Området
är täckt med gräs och omgärdas av gångar av grus
på norra och östra sidan. I den södra delen gränsar
det mot den delen av kyrkogården som anlades på
1970-talet. I väster avslutas området mot muren. I
kvarteret fanns tidigare stora, vildvuxna rygghäckar
av tuja. De har tagits bort och ersättas med häckar
av cotoneaster.

Gravvårdstyper
I kvarteret finns mest breda familjegravar eller
rektangulära låga gravvårdar huggna i grå och röd
granit. Insprängda bland dessa finns även lite högre
smala gravvårdar huggna i diabas från tiden 1880
fram till 1920. Den största delen är ifrån 1960- 70-
talen, ca 70 gravvårdar är från denna tid. Orter, titlar
och minnesord finns men är inte vanliga. Bland
orter kan nämnas Bassarås, Ramnaryd, Broddhult
och Gräshult. Titlar är t ex f d kyrkvaktmästaren,
komministern och folkskolläraren. Bland gravvårdarna
finns två hällar i marmor, en gravsten i gråsten
med platta och dekor i marmor från 1905, ett
gjutjärnskors från 1889, ett smideskors från 1982
och två marmorkors från 1960-70-talen.

Kv SA och SB
Allmän karaktär
Kvarter SA och SB ingår i den utvidgning
av kyrkogården som gjordes på 1970-talet.
De båda kvarteren är placerade med en öppen
plats i mitten som är omgärdad av en
häck av måbär. Oxlar är planterade i områdets
fyra hörn. I den östra delen i de båda
kvarteren är områden för urngravar placerade
omgärdade med häckar av måbär. Grusgångar
omgärdar hela kvarteret.

Gravvårdstyper
Gravvårdarna är låga, rektangulära med
raka, svängda eller oregelbundet formade
krön. De är huggna i främst röd och granit
men även grå granit, diabas, labrador och
hallandsgranit. Gravvårdarna inom den del
som är avsatt för urngravar har samma form
och storlek som övriga gravvårdar i kvarteren.
Kvarter SB är det kvarter som först
började användas och där finns gravvårdar
från början av 1970-talet. Varken ort/gårdsnamn,
titel eller minnesord är vanligt förekommande.

Kv SC
Allmän karaktär
Kvarter SC ingår i den utvidgning av kyrkogården som gjordes på 1970-talet. SC är indelat i två delar
som skiljs åt från varandra med en grusgång. Grusgångar omgärdar också hela kvarteret.

Gravvårdstyper
Gravvårdarna är låga, rektangulära med främst svängda eller oregelbundet formade krön. De är huggna
i grå och röd granit samt labrador och hallandsgranit. Den södra delen av kvarter SC är den som tagits i
bruk senast. Varken ort/gårdsnamn, titel eller minnesord är vanligt förekommande.