Stäng fönster Linköping kn, SKEPPSÅS 1:1 LILLKYRKA KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Lillkyrka kyrka Lillkyrka är en medeltida socken och den nuvarande kyrkan uppfördes i slutet av 1100- talet eller i början av 1200-talet som en romansk stenkyrka med rektangulärt långhus och absidkor. Hela långhuset och norra kormuren återstår från uppförandetiden. Den föregicks sannolikt av en träkyrka som enligt professor Erik Lundberg kan ha varit centrum för den kristna missionen i dessa trakter. Kring år 1500 tillbyggdes en sakristia i norr och koret förstorades. I början av 1700-talet påbyggdes koret till samma höjd som långhuset. Fasaderna är vitputsade och det branta sadeltaket är täckt med tegel. En takryttare byggd av Petter Frimodig 1745 pryder takets västra del och vid västra gaveln finns ett vapenhus byggt på 1960-talet. Interiören har genom valven och det stiliserade vegetativa kalkmåleriet en senmedeltida karaktär som tillsammans med den ålderdomliga inredningen ger kyrkorummet dess prägel. BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN Kyrkogården är mycket liten och har utbredning endast mot söder, öster och väster. Endast ett gravkvarter innehållande drygt 40 gravvårdar finns. Beläggningen av vårdar är trots kyrkogårdens ringa storlek gles. Allmän karaktär Begravningsplatsen består av tre öppna gräsmattor utan häckar söder om kyrkan, indelade av grusgångar. Karaktären danas dels av själva storleken på kyrkogården och dels av den vällagda muren med sina stigluckor i väster och söder och av trädkransen. Omgärdning I väster finns en fullmur av gråsten i 3-4 skift. Bredden är ca 0,8 m. Muren är uppförd av 0,3-0,7 m stora stenar, de största underst. Stora delar av den södra delen av muren är utrasad i prästgårdens trädgård. I norr finns en mur av samma karaktär och storlek. Muren delas i två delar av sakristian. Även här finns rasskador i den nordöstra delen. Den östra muren är också den uppbyggd på samma sätt. Här finns omfattande utrasningsskador på utsidan, som också är slybeväxt. Den södra muren är i bättre skick. Den är närmast stigluckan byggd som halvmur, medan resten är fullmur av samma storlek och karaktär som övriga murar. Trädkransen består huvudsakligen av ask och är under föryngring. I väster finns två unga blodlönnar på ömse om sidor stigluckan. Av trädkransen återstår en äldre och en ung ask. I norr finns trädkrans bara i den östligaste delen, här växer 1 ung och 1 gammal ask. I öster finns 2 äldre askar och i söder 2 yngre och 4 äldre askar. I omgärdningen ingår också ett par häckar. I nordvästra hörnet växer på insidan av muren en 1 m hög ligusterhäck medan det på insidan av den övriga västmuren växer en 1 m hög häck av ask. Ingångar Väster: i västra muren finns en port med stiglucka. Porten är av ribbat tjärat trä. Stigluckan är putsad och har en huva av trä beklädd med tjärat spåntak. Portens utseende stämmer således väldigt väl ihop med de uppgifter som finns om dess utseende på 1700-talet (se kapitlet om kyrkogårdens historia ovan). I öster: få rester efter vad som på 1700-talet verkar ha varit en kalkputsad stiglucka av samma slag som i väster och söder finns numera kvar. Utgången består bara av en enkel öppning i muren, genom vilket trädgårdsavfallet tas ut. I söder: finns en stor vitkalkad stiglucka med dubbelport av tjärat trä. Även denna har en huv med tjärat spåntak. Även denna har samma utseende som den hade på 1700-talet. Vegetation Förutom det som redan beskrivits i kapitlet om omgärdningen står ett nyplanterat träd också mitt på den östra av de två gräsmattorna söder om kyrkan. Gångsystem Samtliga grusgångar är av naturgrus. En gång leder från vardera stigluckan in mot kyrkan, de är också förbundna med varandra söder om denna. Öster om koret leder en grusgång ned till södra kyrkmuren. På östra kyrkogårdshalvan finns också en grusgång längs med södra muren. Gravvårdstyper Kyrkogården innehåller inte fler än 40-talet gravvårdar som trots det lilla antalet är av relativt skiftande karaktär. Gravvårdarna har ett tidsinnehåll mellan 1865 och 2003. Bland gravvårdarna ingår 4 stenramsgravar, varav 3 fortfarande är grusade. Dessutom finns ett kors och några höga smala vårdar från sent 1800-tal. Titlarna på gravvårdarna är relativt typiska för den lantliga miljön. 12 vårdar med titlar finns. Av dessa är 3 lantbrukare/hemmansägare och 2 är nämndeman. Också 1 inspektor och 1 godsägare hör hemma i den lantliga miljön. Övriga hör till kyrkans egen sfär. Kyrkvärdar förekommer 2 gånger och organist 1. Den sista titeln kommer från August Johanssons gravsten, där det anges att denne varit kommunalordförande mellan 1919 och 1934. Minneslund Saknas Byggnader Strax utanför västra porten står kyrkans fd tiondebod. Byggnaden är en traditionell äldre timrad rödfärgad byggnad under ett tvåkupigt tegeltak med svartmålade portar. På bilden från 1940, ovan, syns att boden då var sammanbygd med ytterligare en lägre bod som idag är riven. Till miljön vid prästgården hör ett boningshus från ca 1930-40, ett flertal traditionellt rödfärgade lador och uthus och en äldre sammanrasad jordkällare. Övrigt På kyrkogården finns ett par armaturer med klotlampor. Öster om koret står 2 äldre gravvårdar av kalksten från tiden kring 1850. Dessa är tyvärr ej läsliga idag. |
