Stäng fönster Arboga kn, SÄMSKMAKAREN 4
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Fastigheten Sämskmakaren 4 ingår i den bebyggelsemiljö av handels- och hantverksgårdar som kantar stadskärnans åstränder och ågränder. En trähusbebyggelse som med tiden i varierande grad förändrats men som kan ha sitt ursprung så långt tillbaka som 1600-talet och kvarvarande exteriöra detaljer från 1700-talet. Bebyggelsen består i allmänhet av en huvudbyggnad mot gatan sammanbyggd med ett flertal ekonomibyggnader. Tillsammans med angränsande bebyggelse bildas en u-formad gårdsbildning med den öppna sidan mot ån. Fastigheterna har ofta egen brygga och en solitär byggnad i anslutning till ån. Delar av ekonomibebyggelsen är ombyggd till boningshus. Tomterna är ofta rätt trånga och den inre gården nås som regel via en portöppning i huvudbyggnaden. Boningshusen är oftast smala, kompakta, rätt låga byggnader i 2 våningar med knutpilastrar och förhållandevis höga sadeltak. I övrigt sparsmakad dekor bortsett från portar och portaler som varit rikt utsmyckade men som gått förlorad på flertalet byggnader. Drag som för tankarna till 1700-talet. Färgsättningen går i ljusa pastellkulörer. Ekonomibyggnaderna är långsmala timmerbyggnader som är bestrukna med falurödfärg. Knutar, vindskivor och foder har tyvärr ofta en svart kulör vilket bryter mot traditionen som varit falurödfärg eller rödtjärning samt senare exempelvis pärlgrå linoljefärg på foder. Denna ågårdsfastighet är avstyckad och Sämskmakaren 4 har inte längre kontakt med ån. Fastigheten består endast av ett bostadshus. Byggnadens portal är det vackraste kvarvarande exemplet på de rikt utsmyckade portaler som en gång var kännetecknande för Arboga. Fastigheten renoverades 1970-71 och fick då delvis behålla den karaktär det hade när det första gången panelades vilket troligen skedde kring mitten av 1800-talet. Fastigheten ingår som en mycket viktig del i den speciella trästadsmiljö som kännetecknar Arboga stadskärna. En trästadsmiljö som har stor kronologisk och social spännvidd. De bevarade handels- och hantverksgårdarna med sina många ekonomibyggnader bidrar till förståelsen av gångna tiders levnadsförhållanden. Trähusbebyggelsen tillsammans med den medeltida stadsplanens trånga gator och vattugränder uttrycker själva sinnebilden av den svenska trästaden. En bild som även inbegriper traditionella gestaltningar av staket, plank, bryggor, belysningar, skyltar, färgsättningar, markbeläggningar, och grönska. Generellt, med få sentida undantag, är samtliga byggnader och traditionella gestaltningar på dessa handels- och hantverksgårdar oersättliga för den unika trästadsmiljön och vyerna utmed Arbogaån. Fastigheten ingår i det bebyggelseområde som brann ner vid den stora stadsbranden söder om ån 1650. Till fastigheten finns en ägarlängd som sträcker sig tillbaks till 1665. Här har varit krog sedan slutet av 1700-talet. Fastigheten går under namnet Lottas krog efter värdshusidkerskan Charlotta Björklund som ägde huset 1874-1906 (se Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok 1970). |
