Stäng fönster Emmaboda kn, ALGUTSBODA KYRKA 1:1 ALGUTSBODA KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Allmän karaktär Algutsboda kyrkogård är främst utlagd söder om kyrkan. Två mindre områden, kvarter A och B, är belägna norr om respektive öster om kyrkan. Kyrkogården sluttar mot söder vilket gör att man från kyrkan har en god överblick över platsen. Hela området präglas idag av de förändringar som gjordes under 1950- och 60-talen då hela kyrkogården såddes in med gräs och en större del av rygghäckarna planterades. Här finns också spår av äldre strukturer där köpta gravplatser placerats i en ram runt gravkvarteren och innanför dessa linjegravar i rader. Denna anläggningsform var mycket vanlig på våra kyrkogårdar under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Omgärdning Kyrkogården omgärdas i samtliga väderstreck av en vallmur. Eftersom kyrkogården sluttar mot söder varierar murens höjd. Norr om kvarter E och D är muren kallmurad av natursten och avtäckt med stenflisor. Även muren söder om kvarter E och D är kallmurad men med kvaderhuggen granit. Ingångar I norr: Dubbel gjutjärnsgrind mellan stolpar av granit. I väster: Dubbel gjutjärnsgrind mellan stolpar av granit. I öster: Tre ingångar varav de två närmast kyrkan har dubbla gjutjärnsgrindar och den sydligaste har dubbla smidesgrindar. Samtliga grindar mellan stolpar av granit. Vegetation Trädkrans: Främst av lind men även inslag av lönn och kastanj. Trädens ålder varierar. Övrigt: Lindar är planterade utmed delar av gångsystemet. I samtliga gravkvarter söder om kyrkan är häckar av cotenaster planterade. Vid kyrkans ingång i väster är lagerhägg planterad. Se vidare i de enskilda kvartersbeskrivningarna. Gångsystem Gångsystemet är utlagt i ett rätvinkligt nät över kyrkogården. Längst i söder går en gång runt det cirkelformade kvarter K. Majoriteten av gångarna är belagda med fint grus. Undantaget är tre mindre gångar - fram till kyrkans huvudingång i väster, från kyrkogårdens norra ingång till sakristian samt en mindre gång fram till kyrkans södra ingång – vilka är belagda med kalkstensplattor. Gravvårdstyper Kyrkogården har brukats under en lång tid och det avspeglas i gravvårdarna. På Algutsboda kyrkogård finns gravvårdar från mitten av 1800-talet och fram till idag. Majoriteten av gravvårdarna är låga, rektangulära, stående vårdar av främst grå och svart granit. Under 1930- 50-talen kunde dessa gravvårdar förses med klassicistiska stildrag som för tankarna till antikens byggnadskonst t.ex. pelare och pilastrar, krönens utformning och dekorelement som lagerkransar och kvistar. Bland gravvårdar från tiden runt förra sekelskiftet finns också nationalromantiska stildrag t.ex. i form av obelisker och råa stenytor som ska föra tankarna till runstenar. Förutom gravvårdar av granit finns gravvårdar av marmor sandsten, kalksten trä smide och gjutjärn. I kvarter K och delar av det f.d. linjegravsområdet i kvarter F finns flera liggande gravvårdar. Det gäller också området för urngravar i kvarter J. Majoriteten av gravvårdarna är ryggställda mot häckar av cortoneaster. Minneslund En minneslund är anlagd i nischen mellan sakristian och koret norr om kyrkan. Platsen är insådd med gräs och omgärdas av en låg ligusterhäck. Smeden Håkan Karlsson, Trollagärde, har tillverkat ett svartmålat, lågt ställ för gravlyktor och vaser. Längst in i hörnet mot kyrkan står en stenskulptur i grå granit som heter ”Granitsol”. Den är gjord av Emmaboda stenindustri efter en förelaga av Frank Ivan Thomsen, Åfors. Byggnader Söder om kyrkogårdens ingång i väster, utanför kyrkogårdsmuren, är bårhuset uppfört. Fasaderna är spritputsade med slätputsade omfattningar samt avfärgade i vitt. Taket är belagt med enkupigt tegel. Dörrarna på norra gaveln är av trä och målade i brunt. Söder om bårhuset ligger vaktmästeri med personalutrymmen, garage och förråd. Byggnaden är klädd med rödfärgad, stående panel, svarta foder och underslag samt tak av tegel. Övrigt I kyrkans torn förvaras ett mindre antal trävårdar. En av dessa är daterad 1936. Beskrivning av enskilda områden med kulturhistorisk bedömning Kvarter A och B Allmän karaktär Kvarter A är beläget nordväst om kyrkan och kvarter B öster om kyrkan. De båda kvarteren omfattar 86 respektive 50 gravplatser. Eftersom ytan är liten är gravvårdarna placerade i rader som anpassats efter omgivningen. I några fall är raderna ryggställda men de flesta vårdar står i enkla rader. Placeringen av gravvårdarna tillsammans med deras utformning ger kvarteren en ålderdomlig prägel. Den äldsta gravvården från 1854 finns i kvarter A. I kvarter B är den äldsta vården från 1888. Båda kvarteren har använts kontinuerligt fram till idag men eftersom antalet gravvårdar är litet kan man inte urskilja någon tidsperiod som dominerar. Att ange den dödes yrkestitel är vanligt i båda kvarteren. Vanligast är titlarna hemmansägare, kyrkvärd, lantbrukare och kyrkoherde men här finns också ovanligare titlar som maskinist, glasarbetare, arrendator och trotjänarinna. Det är också vanligt att man anger varifrån i socknen den döde kommer. Gravvårdstyper Intrycket av gravvårdarna i de båda kvarteren domineras av de höga stående gravvårdarna från tiden omkring sekelskiftet 1900. Eftersom kvarteren brukats kontinuerligt fram till idag finns här också låga, rektangulära gravvårdar som varit vanliga från 1930-talet fram till idag. Majoriteten av gravvårdarna är stående men det finns också ett antal liggande gravvårdar. Typiskt klassicistiska stildrag dominerar med inslag av nationalromantik. Materialet är främst grå och svart granit. Ett mindre antal vårdar är av andra material. I kvarter A finns fem gjutjärnskors. Det finns även en gravvård av kalksten och en av marmor i kvarter A. Två gravvårdar i kvarter A har en granitvård som kröns av marmorkors. Fyra gravplatser i kvarter A omgärdas av stenram. I kvarter B omgärdas en gravplats av stenram. Det finns också rester av en stenram i anslutning till en av gravplatserna. En gravplats i kvarter B omgärdas av ett smidesstaket på en stensockel. Övrigt I norra delen av kvarter B ligger Eric Åfors begravd. Av sin far, Ernst Johansson, fick han ansvaret för Åfors glasbruk och han tog sig också namnet Åfors istället för Johansson. Eric Åfors blev med tiden en av de mest kända glasbruksdirektörerna. Han var verksam vid många av glasbruken i trakten. Flera av dessa samlades i koncernen Kosta-Boda. I södra delen av kvarter B ligger grundaren av Emmaboda stenindustrier, Frans August Svensson, begravd. En av deras viktigaste produkter är än idag gravvårdar. Kvarter C, D, E och F Allmän karaktär Kvarteren är belägna söder om kyrkan och i stort sett rektangulära till formen. De fyra kvarteren bildar tillsammans ett enhetligt område som delas in i fyra kvarter med hjälp av raka grusgångar. Den gång som går från kyrkans långhus och söderut genom området delar området i en östlig och en västlig del. Utmed denna gång är lindar planterade. Ursprungligen förefaller området ha varit planlagt med köpta gravplatser i kvarterens ytterkanter och linjegravsområden i dess mitt. Äldre fotografier visar att samtliga linjegravar varit vända mot öster. Idag är gravvårdarna placerade i ryggställda rader vända mot öster eller väster och med häckar av cortoneaster emellan. De köpta gravplatserna kan urskiljas genom att de är vända mot gångsystemet. I kvarteren finns såväl linjegravvårdar som en del äldre gravvårdar som tillhör de köpta gravplatserna bevarade. Kvarteren präglas dock av den omläggning av kyrkogården som gjordes under 1950-60 talen. Utmed kyrkogårdens vallmur står ett antal äldre gravvårdar uppställda. Här återfinns några av de äldsta gravvårdarna i kvarteret. Den äldsta gravvården i kvarteren som troligen står på sin ursprungsplats finns i kvarter E och är från 1863. Samtliga fyra kvarter har brukats kontinuerligt fram till idag men gravvårdar från 1950- och 60-talen dominerar. I kvarter D finns också flera vårdar från 1920- och 30-talen. Den dödes yrkestitel anges på en del av gravvårdarna. Vanligast är titlarna hemmansägare, nämndeman, kyrkvärd och kyrkväktare. Därutöver förekommer ovanligare titlar som majorska, sjuksköterska, premiär löjtnant, verkmästare, bleckslagare samt skogs- och spelmannen. På en övervägande majoritet av gravvårdarna anges den dödes hemby. Gravvårdstyper Gravvårdarna i kvarteren är framförallt låga, stående vårdar. Här finns också gravvårdar typiska för linjegravsområden t.ex. stående små vårdar, låga rektangulära eller liggande, pulpetformade gravvårdar. Ett mindre antal stående höga gravvårdar typiska för tiden omkring sekelskiftet 1900 finns också. Hos fler gravvårdar finns klassicistiska stildrag och symboler. Majoriteten av vårdarna är av grå granit men även svart och röd förekommer. Det finns också ett mindre antal vårdar av andra material. Sju korsformade vårdar är av gjutjärn och en i smide. Tidigare fanns flera trävårdar på linjegravsområdena men idag återstår endast ett träkors. En gravvård är av sandsten, två av marmor och en granitvård har en platta av marmor och en infälld biscuite. Flera av de här uppräknade vårdarna tillhör de uppställda gravvårdarna utmed vallmuren. I kvarter D finns fem gravplatser som är omgärdade av stenram och belagda med grus. Några av dessa återfick den här utformning för några år sedan när man upptäckte deras stenramar under gräsmattan. Övrigt I kvarter E ligger fabrikör Gustaf Broms begravd. Han ägde Gustafsströms gjuteri, i Johansfors, där åtminstone två av kyrkogårdens gjutjärnskors har tillverkats. Den ovan nämnda biscuiten föreställer ”Dagen” som strör morgonrodnadens rosor. På ryggen sitter ett barn som håller livets fackla. Biscuiter är gjorda av en typ av hårdbränd porslin. De första biscuiterna ritades av konstnären Bertel Torvaldsen under åren 1815-1829 och tillverkades först av Den Kongelige Porcelainsfabrik i Köpenhamn och senare av Bing&Gröndal. År 1868 togs tillverkningen över av Gustafsbergs porslinsfabrik. Thorvaldsens motiv kom att kopieras av andra konstnärer. Motivet ”Dagen” är ovanligt i de här trakterna. Det ska enligt uppgift vara vanligt i Skåne. I Kalmar län finns ett fåtal kända exemplar bl.a. på Dalhems kyrkogård i norra delen av länet. Kvarter G-N Allmän karaktär De åtta kvarteren är belägna i södra delen av kyrkogården och tillhör det område som tillkom 1934-35. Kyrkogården viker här av mot sydost. I områdets centrum ligger kvarter K som är cirkelformat. I övrigt varierar gravkvarterens form eftersom de passats in på kyrkogårdens yta. De olika kvarterens yta och antalet tillgängliga gravplatser varierar också stort. Störst är kvarter G med 271 gravplatser och minst kvarter N med 30 gravplatser. I kvarter J finns ett mindre urngravsområde. Majoriteten av gravplatserna är ryggställda med häckar av cortoneaster emellan och vända mot norr eller söder. Även i kvarter K är gravvårdarna ryggställda men placerade i cirklar. I mitten av kvarteret är en cirkel med liggande, stora hällar och en förgylld staty av Fågel Fenix. Utformningen med det runda gravkvarteret och den förgyllda Fågel Fenix skapar ett blickfång i kyrkogårdens södra del. Förutom häckarna finns ett antal lindar spridda i kvarteren H, I och L. Den äldsta gravvården från 1936 finns i kvarter L. Därefter har kvarteren kontinuerligt brukats fram till idag. Titlar är ovanliga i kvarteren men finns i alla kvarter utom J och N. Titlar som förekommer är hemmansägare, kommunalnämndsordförande, folkskollärarinna, husar, sockerbagerska och skräddarmästare. Den dödes hemby är angiven på majoriteten av gravvårdarna. Gravvårdstyper I kvarteren finns gravvårdar typiska för 1900-talets andra hälft. De är låga, stående och rektangulära till sin utformning. Dekoren är ofta enkel. Vanliga motiv är ett kors eller en skogsdunge. Stående gravvårdar dominerar men även liggande förekommer. Det gäller i synnerhet kvarter K och urngravplatserna i kvarter J. Materialet är främst grå granit men även svart och röd förekommer. Ett mindre antal vårdar är av andra material. Fyra är av smide, två av trä och en av marmor. |
