Stäng fönster Arboga kn, SÄMSKMAKAREN 6
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Fastigheten Sämskmakren 6 ingår i den bebyggelsemiljö av handels- och hantverksgårdar som kantar stadskärnans åstränder och ågränder. En trähusbebyggelse som med tiden i varierande grad förändrats men som kan ha sitt ursprung så långt tillbaka som 1600-talet och kvarvarande exteriöra detaljer från 1700-talet. Bebyggelsen består i allmänhet av en huvudbyggnad mot gatan sammanbyggd med ett flertal ekonomibyggnader. Tillsammans med angränsande bebyggelse bildas en u-formad gårdsbildning med den öppna sidan mot ån. Fastigheterna har ofta egen brygga och en solitär byggnad i anslutning till ån. Delar av ekonomibebyggelsen är ombyggd till boningshus. Tomterna är ofta rätt trånga och den inre gården nås som regel via en portöppning i huvudbyggnaden. Boningshusen är oftast smala, kompakta, rätt låga byggnader i 2 våningar med knutpilastrar och förhållandevis höga sadeltak. I övrigt sparsmakad dekor bortsett från portar och portaler som varit rikt utsmyckade men som gått förlorad på flertalet byggnader. Drag som för tankarna till 1700-talet. Färgsättningen går i ljusa pastellkulörer. Ekonomibyggnaderna är långsmala timmerbyggnader som är bestrukna med falurödfärg. Knutar, vindskivor och foder har tyvärr ofta en svart kulör vilket bryter mot traditionen som varit falurödfärg eller rödtjärning samt senare exempelvis pärlgrå linoljefärg på foder. Denna centralt belägna fastighet vid Kapellbron består av stora ståtliga boningshus och uthus som är placerade kring en sluten gård. En storslagen handelsgård genomgående uppförd i liggtimmer. Mot gatan och ån är fasaderna panelade bortsett från en byggnad som har försetts med spritputs. Övriga fasader har synligt timmer vilket ger en imponerande bild av timmerbyggnadsteknikens möjligheter. Delar av lagerbyggnaden vilar på en gammal upphöjd källare av okänd ålder. Fastigheten har anor från 1400-talet då här fanns ett klostergods, Antoniterna. 1519 blev biskopen Hans Brask ägare till fastigheten. Den kände porträttmålaren Per Krafft d.ä. föddes i huset 1724. Hans mest kända tavla är porträttet av Bellman som finns på Gripsholm. Till fastigheten finns en ägarlängd som sträcker sig tillbaks till 1497. Flera handlanden har varit ägare till fastigheten vilket bekräftar att fastigheten under långa tider fungerat som handelsgård (se Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok 1970). Fastigheten ingår i det bebyggelseområde som brann ner vid den stora stadsbranden söder om ån 1650. |
