Stäng fönster Oskarshamn kn, MISTERHULT 1:90 M.FL. MISTERHULTS KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Gamla kyrkogården Allmän karaktär Kyrkogården har en rektangulär form och är uppdelad i sex kvarter A-F. Största delen upptas av kvarter A-D som utgörs av fyrsidiga områden uppdelade av gångar som leder i öst-västlig respektive nordsydlig riktning. Kyrkogården omgärdas av stenmur och trädkrans. Kvartern E och F är smala områden längs den norra kyrkogårdsmuren. I kvarter A i öster är gravkapellet, f d sakristian till den gamla kyrkan, beläget. Området rymmer enbart köpegravar i kvarteren A, C, E och F, medan de västra delarna av kvarter B och D förutom familjegravar rymmer många linjegravar från 1940-talet. Längs kyrkogårdsmuren i sydöst, söder och delvis i norr finns sekundärt uppställda äldre gravstenar. Några av dessa är kyrkogårdens äldsta. De mest påkostade vårdarna finns i kvarteren A och B. Största delen av kvarteren upptas av gräsmatta och de flesta vårdar är också enkelt placerade i denna. Enstaka gravplatser är markerade med grusfyllda stenramar. Ett mindre antal gravplatser, spridda över hela kyrkogården, är omgärdade av låg häck av buxbom och belagda med grus. En tydlig koncentration av sådana finns i östra delen av kvarter B och i västra delen av kvarter A. I kvarter D, B, E och F finns relativt många lediga gravplatser. I kvarter A och C är många av vårdarna höga, medan profilen i kvarter D och B är lägre. Ett mindre antal vårdar från 1800-talet och relativt många från 1900-talets första decennier. I övrigt finns inslag från samtliga av 1900-talets decennier. Se vidare under rubrik gravvårdstyper. Ett tydligt fokus finns kring gravkapellet i vars omgivning många av de mest påkostade vårdarna är samlade. De många titlarna talar sitt tydliga språk med exempel som, Rusthållaren, Kommendörkaptenen, Majoren, Riddaren, Grosshandlaren, Skeppsredaren, Nämndemannen, Mästerlostsen, Byggmästaren blandat med de mer vanliga Hemmansägaren och Lantbrukaren. Angivande av ortnamn är vanligt förekommande på vårdarna. Omgärdning: I söder, norr och väster: Kallmurad stenmur av ojämnt stora stenar, 0,5-1 m hög. I öster: Kallmurad stenmur av ojämnt stora stenar samt grindstolpar och grindar. Ingångar I öster: Två ingångar markerade av vardera ett par grindstolpar. Grindstoplarna är fyrsidiga, vitputsade med gråmålad sockel och pyramidformade kopparbeslagna tak. Dubbelgrindar av svartmålad gjutjärn. I norr: Via öppning i stenmuren i norr och nordväst. I väster: Via öppning i stenmuren från gärdet väster om kyrkogården. Vegetation Trädkrans: Trädkrans av ek, lind och ask omväxlande placerade innanför och utanför kyrkogårdsmuren. En större ask mitt på kyrkogården. Övrigt: Vid och kring gravplatser förekommer främst buxbom, i något fall tuja, sockertappsgranar och björk. I kvarter F finns låg häck av liguster som rygghäck. Gångsystem Två gångar i nord-sydlig riktning avdelar gravkvarteren från varandra, liksom en öst-västligt löpande gång i områdets mitt. Längst i väster finns en gång längs muren. Samtliga gångar belagda med grus. Gravvårdstyper Ett fåtal gravvårdar är daterade till 1800-talets första hälft och några ytterligare till 1800-talets andra hälft. Dessa finns framförallt i kvarter A och C. Relativt många är daterade mellan 1900-1920-tal. I övrigt finns även i varierande omfattning inslag av vårdar från samtliga decennier under 1900-talet. Flest sentida vårdar finns i kvarter B och D. I dessa kvarter finns också tydliga rester av ett linjegravssystem från 1940-talets mitt. Gravvårdarna är mestadels av granit, med dominans för grå och svart. Även röd granit och sk. Våneviksgranit förekommer liksom kalkstensvårdar. Många av vårdarna präglas av klassicerande drag. Enstaka trävårdar i form av kors och med inskriptionsskylt i emaljerad plåt finns främst i kvarter B. Tre gravplatser markeras av gjutjärnsstaket. En vård av sandsten och marmor omgärdad av gjutjärnsstaket och med en ask som bakgrund utgör ett fokus i områdets mitt. Vården är rest över en Fru Maria Lembke d. 1878. Norr om kapellet i kvarter A finns en mycket hög och rustik granitvård över A.M. Nordenskjöld d. 1905. I raden framför finns flera vårdar som tillhör samma familj, som ägde Fårbo säteri. Vårdarna är av kalksten och skiljer ut sig på kyrkogården. Några få vårdar är av gjutjärn bl en hjärtformig från 1838 och en stående häll från 1831, båda tillhörande familjen Roback. En av de sekundärt placerade gravvårdarna är uppbyggt som ett romerskt altare och är rest över M. Meurling, d. 1823, en annan utgörs av en häll daterad 1819. Byggnader Gravkapell av sten, vitputsat med tak av kopparplåt. Ingång från söder. Interiört finns några rester av i väggen inmurade väggskåp av trä. Kapellet fungerade ursprungligen som sakristia till gamla kyrkan. Sakristian byggdes om i samband med att gamla kyrkan revs omkring 1780. I kapellets fasad finns fästa kopparplåtar som anger namnen på socknens kyrkoherdar. Övrigt På kyrkogården är flera kyrkoherdar begravda, t ex Kjörling i kvarter A och Neiglick i kvarter F. I östra delen av kvarter B finns vården över Sven och Karin Berg som avled i slutet av 1800-talet. Skolbarn i socknen kan ännu söka bidrag från den fond paret donerade. I kvarter A finns en gjutjärnsvård över Josef Anér d. 1984, grundare av EPA och en av bygdens söner. Stora kyrkogården Allmän karaktär Stora kyrkogården utgörs av det område som omgärdar kyrkan. Formen anspelar på kyrkobyggnadens plan med en rektangulär grundform, en avsmalnande del i väster, som markering för ett torn och en halvrund absidial form i öster. Området genomkorsas av grusgångar som delar upp kyrkogården i kvarteren A-B och D-I. Forna kvarter C har uppgått i kvarter D. Gångsystemet ger kyrkogården en tydlig mittaxel i öst-västlig riktning som också accentueras av en allé av hög formklippt tuja. Ytterligare en gång i nord-sydlig riktning delar upp kyrkogården i olika kvarter tillsammans med gångar längs kyrkans långsidor. Samtliga kvarter är besådda med gräs. Kvarter A-B och H-I rymmer köpegravar medan kvarter D-G rymmer köpegravar uppblandat med linjegravar. I kvarter E-F, samt i östra delen av kvarter D och G är ett linjegravssystem från 1921 till 1940-talets början ännu väl utskiljbart. Påfallande är den ovanligt stora mängden trävårdar, med ett undantag i form av kors. Speciellt kvarter I, men även köpegravskvarteren A, B och H har en hög profil, med många höga gravvårdar, medan kvarteren i öster med många linjegravar har en lägre profil. Längst i öster i den halvrunda form som ska efterlikna en absid har en familj fått sin sista viloplats, nämligen snusfabrikören Larsson på Misterhults gård. Främst i kvarter H finns grusgravar, vissa med omgärdning av buxbom. Längs den norr-söder gående gången i områdets mitt finns några grusgravar vända mot gången som en rest efter en äldre tradition. På kyrkogården finns många vårdar vars inskription anger den dödes titel. Detta gäller framförallt bland familjegravarna. Hemmansägare och lantbrukare förekommer i ett antal fall. Socknens kustläge märks genom titlar som mästerlots, tullinspektör, sjökapten och skeppare. Andra titlar minner om funktioner som godsägare, folkskollärarinna, nämndeman, fabrikör och skräddare. Ortnamn förekommer på ett stort antal vårdar. Omgärdning: I väster: Svartmålat gjutjärnsstaket samt i sydväst kallmurad stenmur av ojämnt stora stenar. Gjutjärnsstaketets höjd, ca 1,5 m, stenmurens höjd ca 1 m. I söder och norr: Kallmurad stenmur av ojämnt stora stenar, ca 1 m hög. I öster: Kallmurad stenmur av ojämnt stora stenar, ca 1 m hög, samt på mittpartiet en halvrund utskjutande del som omgärdas av svartmålat gjutjärnsstaket i samma utförande som i väster. Ingångar I väster: En ingång mitt för kyrkans torn och en längre söder ut i höjd med gravkapellet. Båda markerade av ett par grindstolpar. Grindstolparna är fyrsidiga, slätputsade och avfärgade i ljust gult med kvaderstensmarkerade hörn i vit puts, gråmålad sockel och pyramidformade kopparbeslagna tak. Dubbelgrindar av svartmålat gjutjärn i samma utförande som gjutjärnsstaketet. I norr: Två ingångar genom öppningar i stenmuren mellan Stora kyrkogården och Norra kyrkogården. Vegetation Omgärdning: Träd av oxel planterade längs stenmuren i norr och söder kring 1990. I nordväst två stora kastanjer (fler fanns där tidigare), samt en i sydväst. Några idegranar längs gjutjärnsstaketet i väster. I sydväst finns syrenbuskar planterad längs muren bakom gravkapellet. Övrigt: Mitt i kvarter G står en stor kastanj. Allé av tuja på den östra delen av kyrkogården. En ensam tuja vid gravkapellet. Utanför kyrkogårdens östra avgränsning finns många höga träd av bl a kastanj och björk. Gångsystem Plan kring västtornet av grus samt kalkstensflisor i området framför västportalen. Gångar av grus delar upp kyrkogården i dess olika kvarter. Mest markanta är gången i öst-västlig riktning i kyrkogårdens östra hälft och den norr-söder gående grusgången i mitten av samma område. Inom kvarteren finns inga gångar. Gravvårdstyper Blandad gravvårdskaraktär. Grå och svart granit dominerar som material. Över kyrkogården blandas stående och liggande, större och mindre vårdar med varandra. I de äldsta köpegravsområdet norr och nordost om kyrkan är de äldre, påkostade vårdarna ett markant inslag, vilket delvis även gäller för kvarteret söder om kyrkan. Många av vårdarna bar klassicerande drag, någon är i form av en avbruten kolonn, ytterligare någon i form av ett kors, samt några höga av grovt huggen granit. En är i form av en obelisk med infälld inskriptionstavla av marmor. I de ostligaste kvarteren är gravvårdsprofilen mindre hög och många av vårdarna är relativt små. Speciellt gäller det i området för linjegravar. Där finns också den största samlingen av bevarade träkors av olika utförande och med olika typer av fastsatta inskriptionsplåtar. Tre gjutjärnskors, sannolikt med sekundär placering står intill gravkapellet i söder. Kyrkogårdens gravvårdar daterar sig från 1800-talets mitt och framåt. Endast ett fåtal är dock bevarade från 1800-talet och några av dem har sannolikt en sekundär placering. Från 1900-talets första decennier finns relativt många vårdar bevarade främst norr och söder om kyrkan. Linjegravarna kan dateras till 1923 och framåt. Stora delar av kyrkogården rymmer vårdarmed en koncentration från 1940-60-talen. Enstaka vårdar finns dock från alla av 1900-talets decennier. Byggnader Gravkapell i sydväst uppfört 1931 i stil med Gamla kyrkogårdens gravkapell. I det närmaste kvadratisk grundplan, vitputsad fasad och spånklätt tak. Övrigt En hög vård av grovt huggen granit och med infällt porträtt är rest över kyrkoherde David Myhrman (kv. H). Myhrman var drivande i församlingens arbetet med att återfå altarskåpet, i form av en madonna, till kyrkan. Altarskåpet hade tidigare funnits på Kalmar läns museum. Två belysningsstolpar av äldre karaktär finns vid västra ingången utanför västportalen. I övrigt saknas belysning. Norra kyrkogården Allmän karaktär Norra kyrkogården utgörs av det område som ligger intill Stora kyrkogården i norr. Formen är helt rektangulär och rymmer kvarter A-L. Området genomkorsas av en huvudgång i öst-västlig ritning som också markeras av att gravårdarna längs denna placerats vända mot gången. I områdets mitt skapas ett möte med en norr-söder gående gång (norra hälften igensådd) vilken markeras av fyra oxlar samt häck av tuja. Området har en strikt karaktär med gravvårdar mestadels placerade längs rygghäckar. Längst i öster finns en yta utan rygghäckar, kvarter C och D, som utgör rester av ett linjegravssystem från 1940-50-talen. Samtliga vårdar står i gräs. Flera tidigare gångar mellan kvarteren och raderna har såtts igen. Området har en låg profil med endast medelhöga och låga vårdar. Kyrkogården tillkom 1944 och rymmer i sin östra hälft övervägande vårdar från 1940-50-talen. Längre västerut är vårdarna av yngre datum, 1950-60-tal samt enstaka vårdar från 1900-talets sista decennier. På endast ett fåtal vårdar anges titel såsom hemmansägare, lotsförman och kyrkovärd. På linjegravvårdarna saknas titlar helt. Ortnamn förekommer på ett större antal vårdar. Omgärdning: I söder: Kallmurad stenmur av ojämnt stora stenar, ca 1 m hög, samma mur som utgör Stora kyrkogårdens norra avgränsning. I norr, öster och väster: Kallmurad stenmur av ojämnt stora stenar, ca 1 m hög. Ingångar I söder: Genom två öppningar i stenmuren mot Stora kyrkogården, en mellan kvarter F och D och en mellan I och F. I väster och öster: Ingång markerad av ett par grinstolpar med svartmålad pargrind av gjutjärn. Grindstolparna är fyrsidiga, slätputsade i vitt med grå sockel och svartmålat pyramidtak av plåt. Vegetation Trädkrans: Längs södra muren delvis nyplanterade träd av oxel. På utsidan av norra muren hamlade äldre lindar (luckor finns där träd sannolikt nedtagits). På utsidan av östra muren finns björkar i rad längs bilvägen. Övrigt: Mittparti där de två gångarna möts markerat av fyra träd av oxel. Rygghäckar av häckoxbär utom närmast mittpartiet där rygghäckarna består av tuja. Gångsystem En mittgång går i öst-västlig riktning genom hela området. Två gångar som leder in till Stora kyrkogården. Samtliga gångar av grus. Gravvårdstyper Bland familjegravarna mestadels mellanstora vårdar av svart och grå granit samt enstaka av röd granit. Många bär klassicerande drag i form av exempelvis pilastrar. I linjegravsområdet mestadels mindre vårdar av svart eller grå granit samt enstaka träkors. Träkorsen är målade i vitt och försedda med inskriptionsplåt. Nya kyrkogården (Ängskyrkogården) Allmän karaktär Nya kyrkogården är belägen norr om Gamla kyrkogården och består av kvarter A-G, L. Området har en oregelbunden form som följer förutsättningar som skapats av den lokala topografin. Här finns platser för både kistgravar och urngravar liksom minneslund. Arkitekten Erik Palmgårds ritning verkar ha följts väl. Kvarter B och C ligger på en naturlig terrass i vars slänt plats finns för urngravar. Ett fokus på kyrkogården skapas mitt i områdets östra del i mötet mellan gångsystem. Platsen markeras av en rund grusad yta omgiven av fyra höga tujor samt häckar. Området domineras av dubbla rader vårdar i gräs med mellanliggande rygghäck. I de senast anlagda kvarteret L, saknas dock rygghäckar. Så är även fallet i urngravsområdena. Vegetationen på kyrkogården är blandad och en känsla ges av trädgård i nära anslutning till natur. Minneslunden har väl inpassats i området mellan Gamla och Nya kyrkogården. Kyrkogården försvinner nästan ut i ett intet i nordväst där kyrkogården övergår i omgivande naturområden. Titlar förekommer på ett fåtal vårdar, likaså ortnamn. Omgärdning: I söder: Kallmurad stenmur av ojämnt stora stenar, ca 1 m hög, vilken också utgör Gamla kyrkogårdens norra gräns. I sydväst även naturlig vegetation och ett parti där berg går i dagen. I norr: Stödmur i partiet mot hembygdsparken. I övrigt naturligt avgränsad av berg i dagen och naturlig vegetation. I öster: Kallmurad stenmur av ojämnt stora stenar, ca 1 m hög. I väster: Naturligt avgränsad av naturlig vegetation samt häck. Ingångar I söder: Två öppningar i stenmuren mellan Gamla kyrkogården och Ängskyrkogården. I öster: Ingång markerad av två grindstolpar och en pargrind av svartmålat smidesjärn. Grindstolparna är slätputsade i vitt med grå sockel och pyramidtak eller tälttak av kopparplåt. Vegetation Trädkrans: Längs södra gränsen stora träd av ek, lind och ask, som också utgör trädkrans för Gamla kyrkogården Övrigt: Ett stort antal arter varav bara ett fåtal nämns här. Som rygghäckar brukas mestadels häckoxbär, i ett område flankerad av buxbom. Tuja i minneslunden och kring mötet mellan gångar i områdets östra del. Partier av vresros och syren. Lågväxande vintergröna växter vid kvarter B. Träd av bl a oxel. Gångsystem Gångar belagda med grus. En genomkorsande gång genom hela området, kompletterade av flera andra som skapar förbindelser över hela den oregelbundna ytan. Gravvårdstyper Varierad gravvårdskaraktär. Vårdarna är mestadels mellanstora och mindre. Granit dominerar, men även andra bergarter förekommer. De äldsta vårdarna är från 1960-talet. Vårdar med klassicerande drag, många med naturmotiv och från 1900-talets sista decennier många naturstenar och friare utformning. Minneslund I området mellan Gamla kyrkogården och Nya kyrkogården. På en platå med utsikt över Kyrkgölen och omgivande nejd. Platsen är rund och avgränsas av en halvrund mur i sydväst samt hög häck av tuja. Ytan är delvis besådd med gräs, delvis lagd med smågatsten. Bänkar finns fästa i muren. I områdets mitt finns en springbrunn. |
