Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Alvesta kn, SKATELÖVS PRÄSTGÅRD 2:1 SKATELÖVS KYRKA

 Anlaggning - Beskrivning

Beskrivning
Skatelövs gamla och nya kyrkogård ligger på samma fastighet men med ett visst avstånd mellan.

Beskrivning av GAMLA KYRKOGÅRDEN idag

Allmän karaktär
Skatelövs gamla kyrkogård ligger på ett markerat höjdläge invid
Skatelövsfjordens västra rand. Kyrkplatsen utgörs av en
kulle på vars mittersta punkt man än idag kan skönja konturerna
av den gamla kyrkans grund, vilken markerats i gräset med flata
stenar. Kyrkogården är uppdelad i fyra kvarter benämnda A
– D. Det stora flertalet av kyrkogårdens gravstenar är placerade
i kvarteren B och C. På kyrkogården finner man ett stort antal
gjutna hällar vilka har sin naturliga koppling till det närbelägna
bruket i Huseby.

Omgärdning
Kyrkogården omgärdas av en bred kallmurad naturstenmur vilken
böljar fram likt en slingrande orm då kyrkplatsen anlagts på
en höjd från vars mittpunkt sidorna sluttar åt alla håll.

Ingångar
Kyrkogården har två ingångar. Huvudingången i väster utgörs av en öppning i muren flankerad av två
högresta stenstolpar på vilka det tidigare hängt ett par grindar. Alldeles innanför stolparna leder en
trappa, kantad av smidesräcken, upp till kyrkogården från den lägre belägna parkeringen i väster.
Kyrkogårdens andra ingång ligger i söder och utgörs av en öppning i muren vilken gränsar till den
intilliggande prästgården. Det är mycket möjligt att denna ingång tagits upp på senare tid då murningen
kring öppningen avviker från muren i övrigt.

Vegetation
Innanför den omgivande muren står en gles krans av träd bestående av trädslagen ask, lönn och ek. Inne
på kyrkogården står fyra stora askar samt två frodiga syrénhäckar och en rhododendron.

Gångsystem
Gångsystemet på kyrkogården utgörs av en grusad gång som leder upp från trappan i väster ca 20 meter
in på kyrkogården där den utvidgar sig i en rundel på ca 3 meter i diameter. Resterande del av kyrkogården
är gräsbevuxen.
Minneslund/Urnlund
Någon minneslund/urnlund finns inte Skatelövs gamla kyrkogård.

Gravvårdstyper
Utseendet på kyrkogårdens gravvårdar varierar från enkla naturstenar till stora liggande hällar i granit
och diabas samt gjutna hällar och kors. På kyrkogården finner man även några gravar omgärdade med
smides- och gjutjärnsstaket, varav några har en grustäckt gravyta. Övervägande är ändå liggande gravvårdar.

Byggnader
Det finns inga byggnader på eller i anslutning till kyrkogården.

Beskrivning av enskilda kvarter, för kvartersindelning, se pdf.
Kvarter A
Allmän karaktär
Kvarter A är beläget i kyrkogårdens sydvästra hörn och är helt gräsbevuxet.

Gravvårdstyper
Kvarter A rymmer endast två gravvårdar. En högrest, monumental minnessten i grå granit över Jon
Bengtsson i Ströby, 1719-1797, rest av ättlingar år 1938. Kvarterets andra gravvård utgörs av en gjuten
gravhäll över byggmästaren vid Huseby bruk, Måns Nilsson, som avled år 1771 vid en ålder av 59 år.
Vården är troligtvis gjuten vid bruket i Huseby.

Kvarter B
Allmän karaktär
Kvarter B ligger på en slänt i kyrkogårdens sydöstra hörn och omfattar ett femtontal gravar. I kvarterets
nordöstra hörn växer en stor syrénbuske.

Gravvårdstyper
Det stora flertalet av kvarterets gravvårdar utgörs av liggande hällar i varierande storlek, utförda i diabas
eller i grå/röd granit.
Utmärker sig gör Söderströms familjegrav vilken utgörs av ett gräsbevuxet område omgärdat av
kvadratiska stenplattor av krysshamrad diabas. I områdets mitt ligger ett stenkors nedsänkt i marken
och i anslutning till detta tre hällar i diabas. Även graven över makarna Per och Clara Dahl omsluts av
liggande stenplattor men dessa är utförda i röd granit. I kvarteret finner man även en stor diabashäll över
hemmansägare Ernst Gustafsson med familj från 1950-talet, en liten modern vård över Nils Nilsson
dekorerad med en kolorerad ros samt en lite lekfullare sten från 1990-talet i form av en färgpalett över
marinmålaren K. G. Holmberg.

Kvarter C
Allmän karaktär
Kvarter C är beläget i kyrkogårdens nordöstra hörn och rymmer de flesta av kyrkogårdens lite större och
mer påkostade gravar.

Gravvårdstyper
Gravstenarna i kvarter C är av en blandad karaktär där den högresta runstensinspirerade gravvården
över Gunnar Olof Hyltén-Cavallius från 1889 är mest framträdande. Denna står i ensamt majestät på en
kulle i områdets nordöstra hörn och söder om denna återfinns ytterligare fem gravvårdar över släkten
Hyltén-Cavallius varav två ligger placerade inom ett stenomramat grusfält. I kvarterets sydöstra del finner
man även ett antal enklare stenar som exempelvis två naturstenar över Birgitta Lind samt Lars Ingolf
Larsson. Bland kvarterets övriga vårdar utmärker sig några gravar med ståtliga gjutjärnshällar vilka
omgärdas av smides- och gjutjärnsstaket bland annat över prosten Jonas Kellgren med makan Clara
och kyrkoherde Carl Magnus Agrell med makan Eleonora. Bland dessa mer påkostade vårdar kan även
nämnas kyrkoherde Richard Jacobson och makan Elisabeth vars grav omges av ett sirligt smidesstaket.
En av kyrkogårdens få högresta stenar utgör professori J. L. Wickelgrens smala granitsten med infälld
marmorplatta och krans.

Kvarter D
Allmän karaktär
Kvarter D utgörs av området i kyrkogårdens nordvästra och sluttar svagt åt väster.

Gravvårdstyper
I kvarter D finns endast tre gravvårdar samtliga av typen liggande hällar. I östra delen ligger två diabashällar
över poliskommisarien Ernst IV Hörberg och makan Alma och bredvid denna en liknande
gravvård över Fritz Hörberg och makan Ingeborg. Den tredje stenen utgörs av en liten grå sluttande häll
placerad under rhododendronbusken i kvarterets nordvästra hörn. Denna är rest över provinsialläkaren
doktor Hjalmar Palmlund.

Beskrivning av NYA KYRKOGÅRDEN idag

Allmän karaktär
Kyrkan och kyrkogården ligger i ett öppet landskap omgiven av odlad mark. Kyrkogården är anlagd
i samband med den nya kyrkans uppförande år 1821 och delas in i nio kvarter under vilka går under
benämningen A-I. Under 1990-talet utvidgades kyrkogården åt öster. På denna del har man även anlagt
en minneslund.
Gravvårdarna på kyrkogården är av varierande karaktär där de äldsta vårdarna härrör från 1800-talets
första decennier och de yngsta från 2000-talet. Bland de äldre vårdarna finner man ett stort inslag av påkostade,
högresta monumentala vårdar varav en del omgärdas av en stenram eller pollare och kättingar
med innanförliggande grusfält. Merparten av gravvårdarna är dock av typen låga rektangulära stenar
från tiden strax före 1900-talets mitt fram till modern tid.

Omgärdning
Kyrkogården omgärdas av en kallmurad gråstensmur av stora huggna rektangulära stenblock. I söder
och öster har muren karaktär av vallmur medan i norr ligger kyrkogården i nivå med murens ovansida.
I murens sydvästra och sydöstra hörn står en murad stenpelare vars ovansida täckts med ett flackt pyramidformat
koppartak vilket kröns med en skålformad urna med blomsterplanteringar. I öster, i mötet
mellan den gamla och nya kyrkogården, löper en låg stenmur. Den nyare delen ligger en knapp halvmeter
lägre än den gamla. I söder avgränsas den nya kyrkogården av en vallmur och i öster och norr av
tätvuxen häck.

Ingångar
Kyrkogårdens huvudingång är placerad i söder, mitt för kyrkans södra ingång, och försedd med dubbla
smidesgrindar i enkelt utförande. Grindarna flankeras av murade stenstolpar vars ovansida täcks av ett
flackt pyramidformat koppartak.
Kyrkogårdens andra ingång är belägen i väster, i anslutning till parkeringen och bårhuset. Ingången
har dubbla smidesgrindar av samma utseende som huvudingången men med ett lägre utförande. Grindarna
flankeras av huggna stenstolpar krönta med urnor.
Den nya kyrkogården har en ingång mitt på södra muren vilken är försedd med dubbla smidesgrindar
i samma utförande som huvudingången. Grindarna flankeras av murade stenstolpar vars ovansida
täcks av ett flackt pyramidformat koppartak.

Vegetation
Kyrkogården har en lummig karaktär, mycket tack vare den ålderdomliga trädkrans vilken omger kyrkogården.
Även inslag som rygghäckar i kvarteren på norra sidan liksom rönnallén vilken leder upp till
tornets ingång från västra entrén samt ett antal solitära träd på kyrkogården bidrar till denna upplevelse.
De solitära träden är av slagen hängask, tuja och en.
Trädkransen är blandad och består huvudsakligen av lönn och lind, i söder även med inslag av
kastanj. I öster är trädkransen näst intill obefintlig så när som på en sparad lönn och två unga lindar. I
anslutning till enstaka gravvårdar förekommer även buskvegetation i form av buxbom, rhododendron
samt tuja.
Nya kyrkogården har en frodig grönska med ett flertal fristående solitära träd och samt större
buskar.

Gångsystem
Kyrkogårdens gångsystem är i stort sett oförändrat sedan det anlades i samband med kyrkans uppförande
under tidigt 1800-tal. På södra sidan har man dock genom åren lagt igen ett flertal av de mindre
grusgångar vilka tidigare delade in gravkvarteren i ett mer finmaskigt rutnätssystem. Samtliga gångar
är belagda med singel. Den nya kyrkogårdens gångar är belagda med grus. I anslutning till kyrkogårdsbrunnen
i mitten av kvarter H finner man en gång belagd med kalkstensplattor.

Minnelund/Urnlund
I nya kyrkogårdens sydvästra hörn har man låtit anlägga en minneslund och i västsidans mittersta kvarter
har man planerat för anläggandet av en urnlund. I minneslunden står en stor grå granitsten försedd
med en vers. Stenen omsluts av frodiga planteringar och i anslutning till minneslunden har man ställt
upp två sittbänkar. Gravsättningen sker i ett stort gräsområde inramat av lummiga häckar och några
storvuxna, solitära träd.

Gravvårdstyper
Gravvårdarna är av varierande karaktär med allt från högresta vårdar av monumental karaktär omgärdade
av grusfält, stenstolpar och kättingar till små, ganska oansenliga liggande hällar. På kyrkogården
finns ett flertal storslagna familjegravar liksom flertalet stenar vars hantverksmässiga, konsthistoriska
och lokalhistoriska värden är kulturhistoriskt intressanta. Vanligast förekommande är gravvårdar av
typen låga rektangulära.

Byggnader
Söder om den väg som löper utmed södra kyrkogårdsmuren ligger sockenstugan, en högrest mangårdsbyggnad
i två våningar men rödmålad locklistpanel och tegeltak. Öster om denna ligger en ekonomibyggnad
med personalutrymme samt en mindre lokal vilken emellanåt nyttjas i samband med bl.a.
kyrkans barnverksamhet.
I anslutning till parkeringen i väster ligger bårhuset, uppfört 1952-53. Huset är uppfört med en kraftig
sockel i huggen granit och slätputsad, vitkalkad fasad. På södra gaveln sitter ett par kraftiga dubbla
ekportar och på gavelns krön sitter ett kopparklätt kors. Taket är täckt med ståndfalsad kopparplåt. Även
byggnadens hängrännor och stuprör är utförda i koppar.

Beskrivning av enskilda kvarter, för kvartersindelning, se pdf.
Kvarter A
Allmän karaktär
Kvarter A ligger i kyrkogårdens sydvästra hörn, väster om huvudingången och utgörs av en trapetsformad
gräsbevuxen yta. Området omgärdas på alla sidor av grusgångar. Kvarteret har tidigare varit
uppdelat i ett flertal mindre delar av ett finmaskigt gångsystem. Detta är idag igenlagt. Kvarteret olika
delar skiljer sig från varandra i den mening att gravvårdarna i den västra delen är av yngre datum och
av typen låga rektangulära vårdar i röd och grå granit samt med inslag av enstaka diabasvårdar, medan
gravvårdarna i kvarterets östra del är av mer monumental karaktär. Gravstenarna är placerade i raka
nord-sydliga linjer. I kvarterets västra del står stenarna i enkla rader medan de är placerade ryggställda
mot varandra i kvarterets östra del.

Gravvårdstyper
De yngre gravstenarna är av typen låga rektangulära utförda huvudsakligen i röd eller grå granit med
enstaka inslag av diabas medan de äldre vårdarna huvudsakligen utgörs av smala högresta stenar av mer
monumental karaktär, varav några med bevarat framförliggande grusområde. Kvarteret rymmer även
några liggande hällar samt enstaka stenar i nyare material med friare utformning. I kvarterets västra del
finner man två barngravar.
Den åldersmässiga spridningen inom kvarteret är stor och spänner från tiden strax före 1800-talets
mitt fram till idag med en tydlig övervikt på vårdar från tiden mellan 1960-90-talen samt från tiden kring
sekelskiftet 1900.
Bruket att skriva ut ortsnamn och titlar på gravstenen är relativt vanligt förekommande i kvarteret,
särskilt på de äldre vårdarna. Hänvisningar till bibeltexter och psalmer förekommer även. Exempel på
ortsnamn som finns nedtecknade är Hunna, Södralund, Gransö, Lövhult, Väghult, Åseda, Grimslöv,
Vrankunge samt Framnäs. Förekommande titlar är bankkamrer, organist, banvakt, smedmästare, f.d.
godsägare, riksdagsman, bruksbokhållare, medaljör samt landtbrukare. På någon enstaka gravvård finner
man även en kortare text såsom ”Det graven gömmer ej hjärtat glömmer”. Kvarterets äldsta vård är
rest över Bruksbokhållaren Johan Peter Lindqvist 1825-54.
Av de gravar som utmärker sig i kvarteret kan de bevarade grusgravarna samt en grav omgärdad med
smidesstaket nämnas. Dessutom finns en smidesvård, tre gjutjärnskors och en stor liggande diabashäll.
Bland grusgravarna kan den storslagna grusgraven med stenomfattning och två högresta diabasstenar
över bankkamrer Samuelsson 1849-1913 och hustru samt över Elisabeth Persson 1883-1907 nämnas,
liksom grusgraven över organisten M Linden 1835-1918 med familj. Vidare finner man två högresta
granitvårdar. Den ena med en uthuggen krans rest över banvakten Carl Jansson 1849-1917 samt Elin
Jansson 1850-1933 och den andra över riksdagsmannen Carl Magni 1827-1883. Denna grav har tidigare
haft ett framförliggande grusfält, idag kvarstår endast stenomramningen vilken delvis är övervuxen av
gräs.

Kvarter B
Allmän karaktär
Kvarter B är beläget invid kyrkans södra sida och utgörs av två mindre triangulära områden vilka skiljs
åt av en grusad gång som leder fram till kyrkan från huvudingången i söder. De två områdena omsluts
på alla sidor av grusgångar. Frånsett fyra bevarade grusgravar är hela området bevuxet med gräs. Gravvårdarna
i kvarteret står ryggställda mot varandra i räta nord – sydliga rader. I kvarterets västra del växer
två högresta cypresser.

Gravvårdstyper
Det stora flertalet av kvarterets vårdar är låga rektangulära stenar utförda i diabas samt grå granit. Ett
flertal av diabasvårdarna har en givits en påkostad utformning samt dekor. I kvarteret finns även en
handfull högresta vårdar i diabas liksom fyra bevarade grusgravar med stenomramning samt någon liggande
häll.
Den åldersmässiga spridningen inom kvarteret är stor och spänner från 1900-talets första decennium
fram till 2000-talet. Gravstenarna fördelar sig relativt jämt över hela tidsperioden.
Titlar och ortsnamn förekommer på kvarterets gravvårdar om än i ganska så begränsad omfattning.
Exempel på ortsnamn som finns nedtecknade är Odensjö, Herräng, Ströby, Applaryd, Sjöby, Kärr,
Haga och Hunna. Förekommande titlar är hemmansägare, landtbrukare, linjearbetare, källarmästare och
agronom.
Äldsta bevarade gravstenen är en halvhög diabassten med vacker dekor över f. hemmansägaren
Johan Andersson 1828-1916 samt hustrun Anna Katrina 1826-1911.

Kvarter C
Allmän karaktär
Kvarter C ligger i kyrkogårdens sydöstra hörn och utgörs av ett triangulärt gräsbevuxet område. Kvarteret
avgränsas i söder, väster och norr av grusade gångar och i öster vetter kvarteret mot den nya kyrkogården
utmed vars gräns det växer en tät måbärshäck. I områdets nordöstra hörn växer två hängaskar
samt i anslutning till enstaka gravvårdar buskar av rhododendron och cypress.

Gravvårdstyper
Det stora flertalet av kvarterets gravvårdar är högresta och utförda i diabas eller grå granit några nyare
inslag med låga rektangulära stenar i röd eller grå granit finns även. I kvarteret finns några bevarade
grusgravar med stenomramning. I anslutning till hängaskarna i kvarterets nordöstra hörn finner man
gravstenar med en infälld marmorplatta på framsidan liksom några stenar dekorerade med en hårdbränd
porslinsplatta med motiv av konstnären Thorvaldsen. Utspritt i kvarteret påträffas även ett antal familjegravar
med långa låga vårdar.
Den åldersmässiga spridningen inom kvarteret är stor och spänner från 1830-talet fram till idag med
en liten övervikt på vårdar från tiden strax före och efter sekelskiftet 1900.
Bruket att skriva ut titlar på gravstenen är relativt vanligt förekommande i kvarteret, särskilt på de äldre
vårdarna. Ortsnamn förekommer dock endast i enstaka fall. Hänvisningar till bibeltexter och psalmer
förekommer även. Förekommande titlar är landtbrukare, läroverksadjunkt, kyrkovärd, nämndeman, lärarinna,
prosten, hofpredikant, kontraktsprost samt stationsinspektör. Enda ortsnamn som uppges är
Hagstad. På någon enstaka gravvård finner man även en kortare text såsom ”Kristus är mitt lif och döden
är min vinning”.
Kvarterets äldsta vård är rest över kyrkovärden Joh. S. Gabrielsson i Nygård 1789-1838 och h. k.
maka Marta Andersson 1805-1890.
Utmärker sig gör bl.a. en sten med marmorplatta och Thorvaldsenmedaljong över docenten i zoologi,
filosofie magistern Carl Herm. Vilh. Andersen 1835-1864 af Smålands nation i Lund, samt en
bladornamenterad marmorsten krönt med kors över Christina Svensdotter 1845-75, liksom familjegravarna
över släkterna Palmlund, Pontén, Norlén och Wirell under hängasken i kvarterets nordöstra hörn.
I anslutning till asken står även en smal högrest diabasvård över kontraktsprosten och kyrkoherden i
Skatelöf, Johan Wirell 1825-1908 ”Kristus är mitt lif och döden är min vinning”.

Kvarter D
Allmän karaktär
Området är beläget nordost om kyrkans absid och utgörs av ett långsmalt, rektangulärt, gräsbevuxet område.
Frånsett den västligaste raden där gravstenarna är placerade ryggställda mot varandra står stenarna
i enkla rader orienterade i nord-sydlig riktning.

Gravvårdstyper
I kvarteret finns tre bevarade grusgravar, samtliga försedda med högresta monumentala diabasvårdar
liksom ett flertal gravar prydda med stora diabaskors. Överhuvudtaget är det de högresta diabasvårdarna
som dominerar upplevelsen av kvarteret och ger det dess särpräglade karaktär. Kvarteret rymmer även
ett flertal liggande hällar liksom ett stort antal låga rektangulära vårdar. Bland dessa finner man ett antal
stenar inspirerade av antikens formspråk med pilastrar och överliggande fronton. Merparten av gravstenarna
är utförda i diabas och grå granit med endast något enstaka inslag av röd granit vilket ger kvarteret
en tydlig grå-svart färgskala.
Bruket att skriva ut titlar och ortsnamn på gravstenen är relativt vanligt förekommande i kvarteret,
särskilt på de äldre vårdarna. Hänvisningar till bibeltexter och psalmer förekommer även. Förekommande
titlar är landtbrukare, rektor, snickare, lärarinna, nämndeman och hemmansägare. Ortsnamn som
uppges är Vrankunge, Grimslöv, Julås, Arnön, Odensjö, Hult och Hunna. På någon enstaka gravvård
finner man även en kortare text såsom ”Gud är vår tillflykt”.
Av de gravar som utmärker sig i kvarteret kan de bevarade grusgravarna samt gravarna med diabaskors
nämnas. Dessutom finns ett litet marmorkors i kvarteret. Bland grusgravarna kan den storslagna
grusgraven med stenomfattning och högrest diabasobelisk över makarna Magnusson nämnas, liksom
grusgraven över lantbrukaren Karl Peterson med familj från 1919. En yngre sten som utmärker sig är
det grå granitkorset över Bernt Jacobsson från 1999.

Kvarter E
Allmän karaktär
Kvarter E är beläget utmed kyrkans norra sida och utgörs av ett stort rektangulärt område vilket delas
på mitten av en grusad gång. Gravstenarna är placerade ryggställda mot varandra i räta nord – sydliga
rader.

Gravvårdstyper
Gravstenarna i kvarter E utgörs huvudsakligen av låga rektangulära vårdar i grå granit och diabas med
några inslag av vårdar i nyare stenmaterial,såsom blåflammig labrador och röd/svart strimmig hallandia,
samt med friare utformning. Kvarteret rymmer även en handfull högresta diabasvårdar, några liggande
hällar, samt ett antal låga långa familjevårdar. Materialet är huvudsakligen diabas och grå granit med
enstaka inslag av röd granit.
Titlar och ortsnamn förekommer i ganska stor utsträckning på kvarterets gravstenar. Även hänvisningar
till bibeltexter och psalmer påträffas. Förekommande titlar är kyrkovärd, lantbrukare, linjemästare,
hemmansägare, skogvaktare, handlande, disponent, folkskollärare och riksdagsman. Ortsnamn som
uppges är Sjöborgen, Skäggalösa, Odensjö, Grimslöv, Ströby, Applaryd, Huseby och Löfhult.
Kvarterets äldsta vård ett gjutjärnskors rest över kyrkovärden Måns Pehrsson 1766-1848 och hustrun
Ingeborg 1770-1837.
Bland de gravar som utmärker sig i kvarteret kan släkten Törnqvists familjegrav med pollare och
kätting nämnas. Denna gravplats rymmer fyra gravvårdar, två högresta granitstenar, en liggande häll
samt ett gjutjärnskors. Det tidigare innanförliggande grusfältet har avlägsnats och ersatts med gräs.
Vidare utmärker sig flertalet högresta och halvhöga diabasstenar från tiden kring sekelskiftet 1900 samt
flertalet låga rektangulära stenar med ett formspråk inspirerat av antika förebilder.

Kvarter F
Allmän karaktär
Kvarter F utgörs av området beläget nordväst om kyrkans torn. Frånsett de enkla raderna i kvarterets
östra och västra del står samtliga vårdar ryggställda mot varandra med mellanliggande rygghäckar av
cotoneaster. I kvarterets nordöstra hörn växer en högrest tuja. I kvarterets södra del, vilken gränsar till
den grusgång som leder upp till kyrkans västra ingång, växer ett antal rönnbärsträd.

Gravvårdstyper
Kvarterets gravvårdar är av en relativt homogen karaktär där det stora flertalet av stenarna är av typen
låga rektangulära utförda antingen i diabas eller i grå/röd granit. I kvarteret finns en handfull smala halvhöga
vårdar i diabas liksom några liggande hällar. Utmed grusgången i kvarterets östra del ligger ett stort
antal familjegravar. Flertalet av dessa har tidigare haft en stenomramning samt framförliggande grusfält.
Idag återstår endast någon enstaka grav med stenomramning där grusfältet avlägsnats.
Titlar och ortsnamn är relativt vanligt. Även hänvisningar till bibeltexter och psalmer påträffas. Förekommande
titlar är hemmansägare, agronom, fastighetsägare, f kyrkovärd, godsägare, folkskollärare
och smedmästare. Ortsnamn som uppges är Grimslöv, Barnhult, Huseby, Vrankunge, Torp, Odensjö,
Ströby och Baljaryd.

Kvarter G
Allmän karaktär
Kvarter G ligger i kyrkogårdens nordöstra hörn. Hela området är idag gräsbevuxet men i anslutning till
enstaka familjegravar kan man tydligt se spåren av stenomramningar vilka ramat in ett framförliggande
grusfält. I kvarteret har tidigare legat en s.k. allmän linje, för gravsättning av de fattigaste. Spåren av
detta kan fortfarande skönjas i den enkla utformning samt ringa storlek som en del av kvarterets gravvårdar
har.

Gravvårdstyper
Det stora flertalet av stenarna i kvarterets mitt är enkla stenar i diabas från 1920-talets slut och ett decennium
fram i tiden. I kvarteret ligger ett antal familjegravar insprängda. I anslutning till några av dessa
kan man skönja spår av en tidigare stenomramning vilken omgärdat ett framförliggande grusfält.
Titlar och ortsnamn förekommer endast i begränsad omfattning. Även hänvisningar till bibeltexter och
psalmer påträffas. Förekommande titlar är lantbrukare, rättare, byggmästare, skräddaremästare och f.d.
furir. Ortsnamn som uppges är Grimslöv, Tallskoga och Gottåsa. På senare tid har det skett en inblandning
av nyare låga rektangulära vårdar i röd eller grå granit.

Kvarter H
Allmän karaktär
Kvarter H ligger i kyrkogårdens norra del mellan kvarter G och I. Området har rygghäckar av cypress
vilka med åren tillåtits växa sig något för kraftiga. Detta visar sig genom att häcken på ett flertal ställen
tenderar till att valla över stenarna. Kvarteret delas på mitten av en bred gång belagd med kalkstensplattor
vilken i norr mynnar vid en drygt meterhög vattenbrunn i grå granit. På ömse sidor av brunnen har
man placerat en rad med gjutjärnskors vilka avlägsnats från kyrkogården sedan gravrätten löpt ut.

Gravvårdstyper
Merparten av kvarterets vårdar är av typen låga rektangulära utförda i diabas samt röd och grå granit. I
kvarteret påträffas även några liggande hällar, gjutjärnskors samt halvhöga smala vårdar i grå granit och
diabas.
Titlar och ortsnamn förekommer om än i ganska så begränsad omfattning. Förekommande titlar
är kyrkvärd, f. nämndeman, ingenjör, smed, hemmansägare och skräddare. Ortsnamn som uppges är
Vrankunge, Huseby, Sunnanvik, Högaberg, Skäggalösa, Gottåsa, Hölmö, Grimsboda, Sjövik, Ströby
och Grimslöv.
Ett par gravvårdar vilka utmärker sig lite extra är kyrkovärden Jonas Peters smala halvhöga grå
granitvård på fundament, liksom en mindre diabassten med infälld marmorplatta. Denna är kraftigt nött
varför texten idag är svårtolkad.

Kvarter I
Allmän karaktär
Området är beläget i kyrkogårdens nordvästra hörn och utgörs av sex enkla gravrader orienterade i nordsydlig
riktning.

Gravvårdstyper
Kvarter I är mycket homogent med huvudsakligen låga rektangulära gravvårdar i grå och röd granit.
Här finns även några enstaka inslag av diabas samt naturstenar och blåflammig labrador i friare
utformning.
Åldersmässigt fördelar sig vårdarna från 1970-2000-talet. Ortsnamn förekommer endast på några
enstaka vårdar.

Nya kyrkogården
Allmän karaktär
Nya kyrkogården omfattar ett område om ca 1 ha beläget öster om gamla kyrkogården. I områdets sydvästra
hörn har man anlagt en minneslund. Här sker i genomsnitt 1-2 gravsättningar per år. Den mittersta
delen på områdets västra sida är tänkt att tas i anspråk som urnlund.
Den nya kyrkogården delas av de grusade gångarna in i fem delar, där i dagsläget endast den nordvästra
delen tagits i anspråk för gravsättning. Växtligheten på den nya kyrkogården är frodig och består
av en rikt blandad träd- och buskvegetation innehållande bland annat lönn, ek, ask, rönn och lind samt
buskar och häckar ex. spirea.
I norr och öster avgränsas den nya kyrkogården endast av häck- och trädvegetation medan den i söder
försetts med en kallmurad vallmur i likhet med den som löper utmed den ursprungliga kyrkogårdens
södra sida.

Gravvårdstyper
Gravvårdarna på Nya kyrkogården består av låga rektangulära stenar i fri form samt någon natursten.
Materialet är huvudsakligen labrador och hallandia. Åldersmässigt härrör vårdarna från 2000-talet.