Stäng fönster Mörbylånga kn, HULTERSTADS KYRKA 1:1 HULTERSTADS KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Beskrivning av kyrkogården Allmän karaktär Hulterstads kyrkogård är en i det närmaste rektangulär yta. I de enskilda kvarteren finns inte mycket ordnad växtlighet som häckar och planteringar. Det största området ligger norr om kyrkan men det finns även ytor söder och väster om kyrkan. I öster går landsvägen parallellt med kyrkogården, nära kyrkans östra sida. De äldsta gravkvarteren, kvarter A söder om kyrkan och kvarteren F och G norr om kyrkan, har en ålderdomlig struktur där raderna med gravvårdar inte alltid är helt raka. Många lediga gravplatser finns, främst norr om kyrkan. De yngre kvarteren i väster, B, C och D, som tillkom 1919, går tydligt att avläsa genom gravvårdarnas utseende. Området är enhetligare och mera strikt ordnat. Hela området sluttar svagt mot sydväst. Omgärdning Hela kyrkogården omgärdas av en kallmurad mur av kalksten. På muren i norr, väster och delvis i söder har en rad med fältsten lagts på toppen. Ingångar I söder: Dubbla svartmålade smidesgrindar mellan stolpar av kalksten. Grindarna är av en typ som förekommer såväl på Öland som på fastlandet. Väster om grinden finns en klivstätta med trappsteg av kalksten. På toppen av muren står en kalkstensskiva på högkant som skulle hindra lösgående djur att ta sig in på kyrkogården. Ytterligare en ingång finns väster om klivstättan. Denna är en öppning i muren som saknar grind. I nordost: Ingång lik den i söder. Väster om ingången finns en klivstätta lik den i söder. I norr: Bred öppning för transporter in på kyrkogården. Brunmålad trägrind mellan brunmålade trästolpar. I sydväst: Dubbla omålade trägrindar lik den i norr. Ingången togs upp 2004 för transporter in på kyrkogården. Grindarna är tillverkade av Gentzells möbelfirma. Vegetation Trädkrans: Runt hela kyrkogården växer lindar. I söder finns även några kastanjer och i öster kastanjer och almar. Övrigt: I nordöstra delen av kvarter D växer en alm i nordvästra delen av kvarter F två hängaskar. En lind växer i västra delen av kvarter A. Den gång som går norrut från kyrkans norra ingång kantas av höga tujor. Utmed kyrkogårdsmuren i norra delen av kvarter D växer en häck av häckoxbär. Gångsystem Gångar leder fram till kyrkans ingångar och till bårhuset i norr. De sammanbinder kyrkogårdens olika delar och i en del fall fungerar de också som gräns för gravkvarter. Gångarna söder om kyrkan och norr ut fram till bårhuset är belagda med grus medan gångarna från kyrkans ingång i norr samt från ingången i nordost fram till bårhuset är belagda med kalkstenplattor. Tidigare fanns flera gångar som idag är insådda med gräs. Man kan dock fortfarande se var de gick. Gravvårdstyper På Hulterstads kyrkogård finns en stor blandning av gravvårdar från slutet av 1700-talet och fram till idag. Av äldre datum är de två tumbor som finns i kvarter A respektive H. Tumban i kvarter A kompletteras dessutom av två stående kalkstensflisor. Tumbor är inte ovanliga gravminnen men kombinationen med de båda stående gravvårdarna är idag ovanlig. Bland gravvårdarna från slutet av 1800-talet och framåt i tiden finns flera typer och stildrag som varit vanliga i olika perioder. Gravvårdarna från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet är främst inspirerade av klassicistiska och nationalromantiska strömning. Typiska är de höga gravvårdarna av svart granit med en ytlig slipad dekor. Ett typiskt nationalromantiskt drag är asymmetriska krön och oslipade ytor som ska för tankarna till runstenar. Vanliga klassicistiska dekorelement är kors och kvistar. Under 1930- och 40-talet förändrades gravvårdarnas utseende. På många kyrkogårdar infördes restriktioner när det gällde gravvårdarnas höjd. Så gjorde man också i Hulterstad. Nu fick den typiska gravvården ett ännu tydligare klassicistiskt formspråk. Låga vårdar med raka eller flacka, trekantiga krön blev mycket vanliga. Ibland dekorerades de med kolonner eller pilastrar som med sin symetriska uppställning för tankarna till antikens tempel. Denna typ av låg gravvårdar har varit den vanligaste under 1900-talets andra hälft men dekoren har förenklats och förändrats. Under 1970-talet blev talldungen en vanlig gravvårdsdekor. Idag har vårdarna en friare och mjukare utformning med större möjligheter att sätta en personlig prägel på vården. Materialet är främst grå och svart granit men även röd förekommer. Det finns också flera gravvårdar, såväl av äldre som yngre datum, av kalksten. Dessutom finns två gravvårdar av gjutjärn. Tre gravplatser är omgärdade av smidesstaket och vid ytterligare en finns rester av omgärdningen kvar. På gravvårdarna på Hulterstads kyrkogård är det relativt vanligt att ange den dödes yrkestitel, i synnerhet på äldre gravvårdar, liksom att berätta från vilken gård eller by den döde kommer. Minneslund En minneslund ligger i nordöstra delen av kvarter D. Platsen markeras av ett ålderdomligt kalkstenskors. Korset var tidigare gravvård för bysmeden Lindström som dog 1870. Hans persondata finns kvar på korsets baksida medan en ny text ”Minneslund” huggits in i stenens framsida. Runt omkring korset finns en rabatt, ställ för blomvaser samt kalkstensplattor att ställa ljus på. Platsen omgärdas i norr av en låg häck. Byggnader I norra delen av kyrkogården ligger en byggnad som tidigare använts som benhus och därefter som ved- och redskapsbod. År 1957 inreddes byggnaden till bårhus. Övrigt I kvarter E finns ett monument över de omkomna ombord på regalskeppet Kronan som sprängdes i luften under skånska kriget 1676. Monumentet består av ett stort svartmålat ankare, fyra kvadratiska stenblock med järnringar i varje hörn samt en liten minnesplatta i sten med texten ”Tappra svenska män ombord Stora Kronan i slaget vid Öland 1676”. Beskrivning av enskilda kvarter/områden Kvarter A, och H Allmän karaktär Kvarteren A, och H är de äldsta områdena på kyrkogården. Söder om kyrkan ligger kvarter A som beräknas rymma 205 gravplatser. Här finns flera av kyrkogårdens äldsta gravvårdar. Kvarter H sträcker sig från ett område väster om kyrkans torn och fram till vinkeln mellan koret och långhuset. Kvarteret omfattar endast 10 gravplatser. Gravvårdarna i kvarteren är placerade i rader där majoriteten av vårdarna är vända mot öster och i annat fall mot väster. Raderna är dock inte alltid raka vilket tillsammans med de äldre gravvårdarna bidrar till att ge kvarteren en ålderdomlig karaktär. Gravvårdstyper Intrycket av gravvårdarna i kvarteren domineras av de höga svarta gravvårdarna från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Den äldsta gravvården finns i kvarter A. Det är de båda prästerna Erland Fornander och Aron Dahlerus gravtumba och stående vårdar i väster. Kombinationen med en gravtumba och stående vårdar är idag mycket ovanlig. Fornander avled 1793 och Dahlerus tre år senare. Kvarter A har brukats kontinuerligt fram till idag vilket gör att det finns flera olika typer av gravvårdar som varit vanliga från 1793 fram till idag. De flesta gravvårdarna är dock från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Kvarter H rymmer endast ett fåtal gravvårdar, fyra väster om kyrkan och en tumba i vinkeln mellan långhuset och koret. Gravtumban är äldst. Den saknar idag täckhäll men enligt Gunnar Håkanssons Öländska personminnen ska detta vara prosten Johan Lindeströms gravplats. Han var verksam i socknen då det nya långhuset byggdes och dog 1815. Den yngsta vården i kvarter H är från 1917. Materialet är främst olika typer av granit men i samtliga kvarter finns också vårdar av kalksten. I kvarter A finns förutom den förut nämnda tumban två gjutjärnskors. I kvarter A finns fyra omgärdade gravplatser. Två av dessa är belagda med grus och omgärdade av smidesstaket. En gravplats omges av pollare och kätting och den fjärde av en stenram. Av dessa fyra har endast den med pollare och kätting kvar sin gravvård. Att ange den dödes yrkestitel är relativt vanligt. I kvarter A ligger flera av präster som varit verksamma i socknen i äldre tider begravda. De vanligaste titlarna är hemmansägare, lantbrukare och ålderman, men här finns också titlarna fjärdingsman och stationsmästare. På majoriteten av gravvårdarna anges från vilken by eller gård den döde kommer. Kvarter B, C och D Allmän karaktär Kvarteren B, C och D tillkom vid den utvidgning av kyrkogården som gjorde 1919. De ligger i rad utmed kyrkogårdens västra gräns med kvarter B längst i söder och kvarter D i norr. Enligt gravkartan ska här finns 68, 118 respektive 87 gravplatser. Dessa tre kvarter har från början haft en bestämd anläggningsform. Här är gravvårdarna placerade i raka rader och kvarteren andas ordning och enhetlighet. Gravvårdstyper Det totala intrycket av gravvårdarna i kvarteren domineras av de låga gravvårdarna som blev vanliga i mitten av 1900-talet. Det finns dock en del äldre, höga gravvårdar av den typ som var vanlig i början av århundradet. Dessa finns framförallt i kvarter B men också i södra delen av kvarter C. Den äldsta gravvården från 1921 står i kvarter B. Kvarter har brukats kontinuerligt från 1920-talet och har därför en stor åldersmässig spridning. I kvarter D kan man dock se en övervikt för vårdar från 1900-talets andra hälft. Materialet är främst grå och svart granit men även röd förekommer. Det är också vanligt med gravvårdar av kalksten. Två gravplatser i kvarter C är belagda med grus och omgärdade. Den ena gravplatsen har ett smidesstaket mellan stenpollare och den andra en stenram. Det förekommer att man anger yrkestitlar men det är inte lika vanligt som i de äldre kvarteren. Även här är hemmansägare och lantbrukare de vanligaste titlarna. Här finns också titlarna nämndeman, målarmästare, kyrkoherde, maskinist och lanthandlare. På majoriteten av gravvårdarna anges från vilken gård eller by den döde kommer. Kvarter F och G Allmän karaktär Norr om kyrkan ligger kvarteren F och G. De ligger i kyrkogårdens längdriktning och skiljs åt av en gång kantad av höga tujor. I väster avgränsas kvarter F av ytterligare en av kyrkogårdens gångar. Kvarter G avgränsas i öster av kyrkogårdens mur. I söder utgör kyrkan gräns och i norr gången mot kvarter E. De båda kvarteren är kyrkogårdens största med flest planerade gravplatser. Kvarter F beräknas rymma 364 och kvarter G 298 gravplatser. 66 av platserna i kvarter G är planerade för urngravar. I båda kvarteren finns dock stora ytor med lediga gravplatser, framförallt i norra delen av kvarter G. I nordvästra delen av kvarter F växer två hängaskar. Gravvårdstyper Den äldsta vården i de båda kvarteren är en stående kalkstensvård i kvarter G från 1848. Det är åldermannen Olof Persson från Alby och hans maka Kajsa Nilsdotters gravvård. Den äldsta gravvården i kvarter F är en hög gravvård av svart granit från 1893. Båda kvarteren har använts kontinuerligt fram till idag vilket gör att det finns en blandning av gravvårdar från olika tider. I kvarter F är flest antal vårdar från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet med man i kvarter G inte kan urskilja någon period som mer representerad än andra. De flesta gravvårdarna är av svart eller grå granit men det finns också vårdar av röd granit och kalksten. I kvarter F finns två höga gravvårdar av svart granit som kröns av marmor kors. Denna typ av vård är inte så vanlig. I kvarter G finns ett modernt träkors. Att ange yrkestitlar förekommer i båda kvarteren. De vanligaste titlarna är lantbrukare, hemmansägare och ålderman, men det finns också titlar som fiskare och bysmed. På majoriteten av vårdarna finns angivet från vilken by eller gård den döde kommer. |
