Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Vara kn, RYDA 14:1 RYDA KYRKA

 Anlaggning - Beskrivning

Beskrivning
Den gustavianska salkyrkan ligger i den södra och äldsta delen av en närmast rektangulär kyrkogård. Den norra hälften tillkom vid en utvidgning 1943. Kyrkogården omges av en kallmur av gråsten, vilken i nordost och norr utgör stödmur. Här kantas den av en lövhäck. Alla murar kantas även av lövträd. I öster är några gamla almar och askar, övriga trädrader är nyplanterade. Muren har fyra öppningar, varav den östra saknar grind. Den södra av de västra öppningarna ligger mitt för kyrkans västportal. Båda har portstolpar från 1943 av huggen kalksten med krönande klot. Den södra har en tredelad smidesgrind och den norra en pargrind. Dessa portstolpar är utformade med de två äldre öppningarna som förlagor. Dessa är dels öppningen i söder mot prästgården, dels den s.k. Rydaporten som nu bildar övergång mellan de två delarna av kyrkogården. Här löper även en del av den gamla muren. Mellan öppningarna och runt kyrkan löper krattade grusgångar. Fram till västporten är även cementplattor. Gravarna ligger i raka rader. Söder och öster om kyrkan är raderna nord-sydliga och här ligger prästerna begravda. Många gravar är från 1800-tal och i öster finns fyra liggande hällar från 1700-talet och en stående vård. Några pilar ger grönska åt denna del. I den senare halvan av kyrkogården är raderna öst-västliga. Vid muren i sydost står en kolonn av huggen sandsten, vilken kan härröra från den gamla kyrkans portal. Vidare står här lutat två brottstycken av en gravhäll från 1600-talet. Söder om tornet är ett solur av sandsten från 1685. Norr om tornet är en runsten som tidigare låg i sakristians sockel.
ÄLDRE KYRKA - Kunskapen om den föregående kyrkan är begränsad. Vi kan dock sluta oss till att det var en medeltida stenkyrka som enligt måtten från 1756 förefaller ha haft ett fullbrett rakt kor. Enligt traditionen skall den ha rests omkring 1270 av västgötalagmannen Algot Gripson. Invid den tornlösa kyrkan stod en klockstapel. En bevarad sandstenskolonn skvallrar om att kyrkan haft romanska drag. Så småningom försågs kyrkan med ett gaveltorn. År 1764 började nödvändigheten av en ny kyrka att diskuteras. Den gamla upplevdes som mörk, trång och förfallen. År 1799 revs kyrkan och den nya restes på dennas utvidgade grundmurar. Dopfunt och predikstol återanvändes.