Stäng fönster Västervik kn, DALHEMS PRÄSTGÅRD 1:14 DALHEMS KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Dalhems kyrka och kyrkogård är belägna på en höjd. Väster om kyrkan ligger prästgården som idag är såld till privatpersoner. Norr om kyrkan ligger några byggnader. Äldsta av dem är kyrkskolan, den mittersta byggnaden, som uppfördes 1875. I byggnaden fanns också lärarbostad. Väster om den gamla kyrkskolan ligger en modernare skolbyggnad från 1931. Öster om gamla kyrkskolan finns en vaktmästarbostad byggd 1931. Platsen där Dalhems kyrka är uppförd har varit socknens kyrkplats sedan medeltiden. Av den kyrkogård som fanns innan den nuvarande kyrkan uppfördes finns idag inga spår. När kyrkan stod klar på 1870-talet iordningställdes även kyrkogården. I början av 1920-talet utvidgades kyrkogården i söder efter ritningar av Frej Klemming. Kyrkogården fick då en tidstypisk klassicistisk stil med markerad huvudgång och tydligt uppdelade gravkvarter som finns kvar än idag. På kyrkogården finns flera äldre gravvårdar från slutet av 1800-talet. Många gravplatser är än idag belagda med grus och omgärdade. På Dalhems kyrkogård har människor begravts från medeltid fram till idag. Det visar på att platsen har en lång tradition som religiöst centrum i bygden. En vandring över kyrkogården berättar om skiftande synsätt när det gäller begravningstraditioner, synen på döden och på sorgarbete i stort. Den kyrkogård vi idag ser i Dalhem togs i bruk när den nya kyrkan stod klar 1876. Vid denna tid förefaller gravplatserna i kvarteren närmast kyrkan ha fått sin grusbeläggning och sina omgärdningar. År 1922 utvidgades kyrkogården och kvarteren F, G och H tillkom. Nu fick kyrkogården ett ordnat linjegravsområde i kvarter H. I vilken utsträckning de klassicistiska stildrag som idag präglar kyrkogården fanns före utvidgningen 1922 är osäkert men klart är att dessa drag förstärktes i och med 1922 års arbeten. De klassicistiska stildragen, t.ex. raka gångsystem med en markerad huvudgång och regelbundna gravkvarter, bidrar idag till kyrkogårdens karaktär. Kyrkogården rymmer också stildrag från det sena 1900-talet i form av låga, rektangulära vårdar i grå granit placerade i ryggställda rader med häckar emellan. Ett modernt inslag på kyrkogården är minneslunden i kvarter D. Viktiga för kyrkogårdens karaktär är också de träd som finns på kyrkogården liksom trädkransen av lind och björk. Dalhems kyrkogård karaktäriseras av sina grusbelagda gravplatser med bevarade omgärdningar. De höga, stående gravvårdarna är från sekelskiftet 1900 bidrar till kyrkogårdens karaktär. Många av dem bär också på hantverksmässiga värden. Vårdarna av smide och gjutjärn liksom staketen i samma material ska föras in på församlingens inventarieförteckning tillsammans med vårdar från mitten av 1800-talet. Gravplatser som är belagda med grus och/eller omgärdade av stenram eller häck av buxbom minner om en tidigare vanlig företeelse, och bör behålla sin utformning. Detta gäller i synnerhet i kvarter B som utgör ett sammanhängande grusområde. Den tydliga uppdelningen mellan köpta och allmänna gravar som kan ses på kyrkogården har ett socialhistoriskt värde då det visar på sociala skillnader i samhället. Flera gravvårdar rymmer person och/eller lokalhistoriska värden. Yrkestitlar, som t.ex. kyrkoherde, hemmansägare, lantbrukare, nämndeman, skräddarmästare, sjökapten, gårdssnickare och byggmästare, berättar om näringar och samhällsfunktioner som varit viktiga i bygden. Ortnamn finns angivet på ett stort antal vårdar. Till kyrkomiljön i Dalhem hör förutom kyrkan och kyrkogården även prästgården skolbyggnaderna och vaktmästarbostaden. Tillsammans skapar de en värdefull kulturmiljö som vittnar om att platsen har en lång historia som centrum i bygden. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i förvaltningen av begravningsplatsen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från alla olika tider. Sammanfattningsvis: * Dalhems kyrkomiljö har en lång tradition som religiöst centrum och samlingsplats i socknen. Kyrkogården utgör ett samhällshistoriskt och pedagogiskt värdefullt tidsdokument. * Ett kulturhistoriskt värde finns i kyrkogårdens struktur som visar kyrkogårdens utveckling under 1900-talet och speglar samhällsandan och synen på döden. |
