Stäng fönster Nässjö kn, FLISBY KLOCKAREGÅRD 1:13 FLISBY KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Sammanfattande beskrivning Flisby kyrkogård anlades på 1850-talets början i samband med att den nya kyrkan uppfördes, några hundra meter norr om den gamla. Kyrkogården är orienterad efter kyrkan i nord-sydlig riktning med kyrkan central placerad på den gamla delen. 1972 utvidgades kyrkogården mot väster och hyser där moderna familjegravar och en minneslund. Den ursprungliga delen av kyrkogården präglas av en större bredd av olika typer av gravvårdar. I nordöstra hörnet finns ett välbevarat kvarter med vårdar ur allmänna linjen, medan de övriga kvarteren främst präglas av rygghäckskvarter med moderna familjevårdar. Längs med kyrkogårdsmuren står stora och högresta äldre familjegravar, många med ett högt kulturhistoriskt värde. Kyrkogårdsmuren är troligen från samtida med kyrkan. Kyrkogårdens främsta kulturhistoriska värde ligger dels i kvarter A som minner om ett typiskt “allmänt” kvarter och dels i kvarter E längs med kyrkogårdsmuren med sina höggresta och stora gravvårdar. Allmän karaktär Kyrkogården är jämnårig med kyrkan från 1850-talet och består huvudsakligen av två tydligt åtskilda delar; den ursprungliga kyrkogården från 1850- talet och utvidgningen i väster från 1972. Den äldre delen är i sin tur tydligt uppdelad i fyra kvarter plus gravrader längs med kyrkogårdsmuren. Den västra delen från 1972 innehåller även en minneslund anordnad i norra delen, kring en rest sten, markerad som fornlämning. Omgärdning Kyrkogården omgärdas av en enhetlig stödmur som troligen är samtida med kyrkan. Muren är kallmurad och består av kluven granit och varierar lite i höjd beroende på terrängen. Norra muren är kompletterad med ett modernt stålstaket, medan det på östra och södra muren växer häckar av cotoneaster. Den nya kyrkogården i väster är omgärdad av dels ett vanilgt hönsnätsstaket och dels ett svart stålrörstaket. Ingångar Huvudingången till kyrkogården ligger i norr, mittemot kyrkans egen huvudingång. Den består av en enkel dubbelgrind med smidda detaljer, grindstolpar av kalksten. Det finns inga uppgifter om ålder på dessa eller att de skulle ha bytts ut, troligen är de ursprungliga, dvs från 1850-talet, och hör således till kyrkogårdens äldsta delar. Vegetation Runt kyrkogården står en trädkrans av lind, i stort sett komplett på alla sidor utom i söder där den östra delens träd har dött ut. Även den yngre delen, utvidgningen från 1972 har en trädkrans, men naturligt nog är träden här betydligt mindre. Även dessa träd är lind. Inne i kvarteren B, C, D och E växer rygghäckar av liguster. Gångsystem Gångsystemet är enkelt men relativt välbevarat. Gångarna är grusade och följer ett klassiskt mönster med symmetriskt ordnade gångar utifrån kyrkans entréer och längs med den yttre gravraden vid kyrkogårdsmuren. Gångsystemet är troligen från 1850- talet då kyrkogården anlades. Gravvårdstyper På Flisby kyrkogård förekommer gravvårdar från 1800-talet slut fram till idag, det förekommer både enkla gravvårdar från allmänna linjen och påkostade stora monumentala gravvårdar. De “allmänna” gravarna har varit den vanligaste typen på de flesta kyrkogårdar, så även i flisby. Idag är det bara kvarter A i nordost som fortfarande minner om hur ett vanligt allmänt gravkvarter såg ut. Gravvårdarna är små och enkla och de flesta saknar titlar, däremot kan ortseller gårdsnamn förakomma och ofta finns hänvisningar till psalmer eller bibelord. I kontrast till de enkla gravvårdarna från allmänna linjen finns de stora och påkostade gravvårdarna från 1800-talets slut och 1900-talest början. Moderna gravvårdar från 1940 och senare förekommer rikligt, både på gamla kyrkogården och framförallt på den nya. Gravar som tagits ur bruk har förflyttats till Flisby ödekyrkogård där de har ställts upp mot muren. Detta innebär inte bara att gravstenar rycks bort från sin kontext, utan även en framtida osäkerhet kring vilka gravvårdar som egentligen hör till gamla kyrkogården och vilka som hör till nya. Byggnader Söder om kyrkans kor står ett gravkapell som uppfördes kort efter kyrkans invigning. Överkommissarie J. E. Berggren bidrog till kyrkobygget men även till ett gravkapell, mot att själv få bli begraven där. 1858 dog han och ligger nu begravd under kapellets golv. Kapellet har en åttakantig plan, vitkalkade väggar med blinderingar i form av kors på de avfasade hörnen. Hörnen artikuleras av hörnkedjor i relief. Taket är ett tälttak klätt med falsad svartplåt. Över porten av nitad plåt sitter en polerad granitskiva till minne av Berggren, som i sig markeras av en flack fronton. Beskrivning av enskilda kvarter Kvarter A Allmän karaktär Kvarteret ligger i kyrkogårdens nordöstra hörn och består till största delen av gravar från allmänna linjen. Kvarteret är det enda på kyrkogården som inte har några rygghäckar, gravraderna går dock på samma sätt som på hela kyrkogården i nord-sydlig riktning. Den östra gravraden innehåller familjegravar, både yngre och äldre, även gravarna utmed den södra kanten längs gången till kyrkan är större familjegravar. Kvarteret följer altså den vanliga strukturen för många allmännalinjen-kvarter där utrymmen längs med kvarterets ytterkanter uppläts åt större köpegravar, medan det inre området uppläts åt allmänna linjen. Gravvårdstyper Gravvårdarna är huvudsakligen från allmänna linjen och sattes upp under 1930- och 40-talet. Stenarna är små och resta över endast en person, få titlar finns på stenarna – de som förekommer är en banvakt och en soldat. I sydöstra hörnet står en stor gravsten i form av ett hjulkors, vänt snett från gravraderna mot kyrkans östra port. I övrigt är det inte många stenar som sticker ut och märks, vilket är typiskt för välbevarade kvarter av den här sorten. Kvarter B, C och D Allmän karaktär Kvarter B, C och D är tre likvärdiga kvarter på kyrkogården som tidigare varit så kallade allmänna kvarter på samma sätt som kvarter A. Kvarteren är regelbundna till sin form och karaktär, främst beroende på rygghäckarna av liguster som ger en tydlig struktur. Någon större skillnad mellan gravar i kvarterens yttre kanter respektive finns inte utan det är jämnt fördelat. Gravvårdstyper Huvudsakligen är det yngre familjegravar som ligger i dessa kvarter, med inslag av en och annan äldre vård från allmänna linjen. De yngre gravarna är från tiden 1940-tal till 1960-tal, i viss mån kompletterade med ännu yngre. Gravvårdarna följer samma mönster som de flesta andra vårdar från 1900-talets andra hälft; enkla, låga och breda, få titlar. Nästan samtliga är familjegravar, och det är inte någon större skillnad på mer påkostade längs kanterna, möjligen med undatag i kvar B där det längs östra kanten finns fler större vårdar. Äldsta vård är från 1880 och ligger i norra delen i kvarter D. Titlar förekommer främst i kvarter B som också har fler äldre vårdar; smidesmästare, fanjunkare, lantbrevbärare, trotjänarinna (två st.), kvarnägare, överbanmästare förutom de mer vanlig som t ex hemmansägare och olika kyrkliga poster. Tillsammans speglar dessa verksamheten i Flisbys socken. Kvarter E Allmän karaktär Kvarteret följer kyrkogårdsmuren runt hela den ursprungliga kyrkogården. Gravvårdarna är trots placeringen huvudsakligen orienterade i öst-västlig riktning och inte placerade så att ryggarna är vända utåt. Som väntat är kyrkogårdens största och mest påkostade gravvårdar placerade i detta kvarter och har tidigare varit kyrkogårdens främsta köpegravskvarter. Gravvårdstyper Kvarteret innehåller stora gravvårdar, ofta monumentala och de flesta har även haft grusbäddar och häckomgärdningar tidigare. Här står några av kyrkogårdens äldsta vårdar. Gravstenarna fungerar som fond åt de övriga kvarteren som är enklare och mer anspråkslösa. I nordost står en stor vård rest över avlidna från Betesda vårdanstalt som också ligger begravda under stenen. Den mest exklusiva raden är den södra, där det finns två gjutjärnskors, en stor gravhäll och flera högresta och mycket stora vårdar. Bland annat ligger här orgelbyggarna bröderna Sven och Erik Nordström. Som väntat förekommer det många titlar bland gravstenarna längs med kyrkogårdsmuren; förutom de vanligare så som hemmansägare och olika kyrkliga titlar kan man hitta yrken som orgelbyggare, kunglig sekreterare, leg. läkare, inspektor, överstelöjtnant, nämndeman etc. Kvarter F Allmän karaktär Kvarter F utgörs av den västra utvidgningen som gjordes 1972 och som ligger en nivå lägre än den gamla kyrkogården. Kvarteret är liksom gamla delen omgiven av en trädkrans av lind, planterad vid utvidgningstillfället. Nästan samtliga vårdar ligger längs rygghäckslinjer av liguster, undantaget är gravarna utmed södra kanten. I norra delen av utvidgningen finns en minneslund. Den östra delen av trädkransen, och därunder en rad med fondgravar i kvarter E. Gravvårdstyper Gravvårdarna är enhetliga och moderna familjevårdar, och omfattar gravar från 1972 fram till idag. Alla vårdar är tidstypiska med enkla konturer och låga och breda proportioner. Kvarteret innehåller få titlar vilket är typiskt på vårdar från denna tid. Några som ändå förekommer visar på verksamheter och yrken under 1900-talts andra hälft i Flisby; urmakare, lantbrukare, folkskollärare och olika kyrkliga uppdrag. Endast några få vårdar utmärker sig genom sin utformning bland annat två vårdar som är gjorda av kvarnstenar. |
