Stäng fönster Värmdö kn, KYRKUDDEN 1:1 DJURÖ KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Omgivningen Djurö, cirka 5 mil öster om Stockholm, är belägen i Stockholms mellanskärgård. Sedan 1962 finns fast förbindelse till fastlandet via Djuröbron. Idag har Djurö cirka 1 800 bofasta och ön har sedan 1950-talet antagit tätortskaraktär med både flerfamiljshus och radhus samt ett mindre centrum och skola i Djurhamn. Kyrka och prästgård är belägna på Kyrkudden strax sydväst om hamnen. Kring den av Kyrkudden väl skyddade viken Fladen uppfördes ett flertal boningshus kring förra sekelskiftet vilka idag utgör en kulturhistoriskt välbevarad bebyggelse av blandad karaktär. Området har riksintresse med anledning av dess välbevarade bebyggelse, historiska funktion samt kyrkan som även är skärgårdens äldsta bevarade kapell. Anläggningen Kyrkomiljön består av kyrkogården med bårhus samt utanför liggande parkering, prästgård, klockstapel samt församlingslokaler. Pastorsexpeditionen ligger i anslutning till Djurös skola ett par kilometer från kyrkan. Kyrkogården utgörs av välklippta gräsytor där gravarna i sammanhållna kvarter markeras av resta stenar eller i undantagsfall av smides- eller vitmålade träkors. Nordväst om kyrkan finns ett antal pampigare gravar med stenram eller staket av järn. De stenkantade grusgångarna är krattade och lyses upp av gatlyktor av äldre typ. Kyrkogården med fri sikt mot vattnet karaktäriseras i övrigt av enstaka träd och ett fåtal buskar samt omges av ett partiellt brunmålat spjälstaket av trä med grindar i öster, söder och väster. I samband med att en trädvårdsplan upprättades 1999 ersattes de 150-åriga kastanjerna av nyplanterade lönnar norr om kyrkan samt en björkrad längs med det östra staketets övre del. Huvudgrinden i väster flankeras dock fortfarande av två cirka 320 år gamla lindar. På en karta upprättad cirka 1630 ser man att kyrkogården är belägen ungefär på nuvarande plats tillsammans med ytterligare en griftegård längre in i hamnen. Då kapellet är senare uppfört kan det yttre läget ha bidragit till val av kyrkplats. Idag ligger kyrkobyggnaden på kyrkogårdens norra halva som sedan 1600-talet har utvidgats flera gånger. Senast 1986 utvidgades kyrkogården ned mot vattnet i söder med en minneslund och ett urngravfält. Minneslunden består av en rundad klippt gräsyta, prydd av en blomsterplantering med smyckningsplats i nordöstra hörnet samt ett ankare med stock deponerat av Statens Sjöhistoriska Museum. I kyrkogårdens nordvästra hörn uppfördes 1923 ett bårhus ritat av arkitekt Anders Hedblom. Denna rektangulära byggnad med fasad av vit spritputs är täckt av ett spånklätt tälttak som är krönt av ett kors. På en höjd strax norr om kyrkogården uppfördes 1836 en fristående klockstapel med en i övre delen liggande, i nedre delen stående, rödmålad locklistpanel samt vita lister och ljudluckor. Idag är den nedre panelen ersatt av en liggande fjällpanel. Liksom kyrkoanläggningens övriga byggnader är taket belagt med spån och krönt av en spira. I klockstapeln hänger två klockor gjutna 1908 av J A Beckman & Co i Stockholm tillsammans med storklockan som göts om och förstorades samtidigt som de två äldre kyrkklockorna skänktes till Sandhamn på 1930-talet. På 1950-talet infördes elektrisk klockringning. Kyrkstugan med församlingslokaler ligger strax öster om kyrkogården och strax sydväst om kyrkan återfinns prästgården som uppfördes 1834 på den gamla krogens grund. Förmodligen bodde redan församlingens första komminister i krogbyggnaden som då även erbjöd övernattningsmöjligheter. 1786 inköptes krogen av församlingen som komministerbostad. Dessförinnan var komministerns bostad ett för församlingen ständigt återkommande problem. Prästgården är en timrad byggnad i två våningar med en gul träpanel, spröjsade fönster samt ett brutet tak klätt med plåt. Källarens tunnvalv är en bevarad rest från krogbyggnaden. Kyrkobyggnaden Djurö kyrka är en salkyrka med ett rektangulärt långhus, rakt avslutat kor samt två mindre korsarmar för sakristia i norr och vapenhus i söder. Under vapenhuset finns ett murat gravvalv kallat det Furugrenska gravkoret. Kyrkan har stomme av liggande timmer på putsad stenfot och tjärad gråstenssockel. Den yttre stommen är i stort sett identisk med det ursprungliga kapellet. Kyrkan hade tidigare portar både i väst och syd men redan 1878 sätts den södra ingången igen liksom lotsläktaren och en kamin placeras i vapenhuset som öppnades mot kyrksalen. I samband med Erik Fants restaurering införlivades vapenhuset i kyrkan som dopkapell. |
