Stäng fönster Mjölby kn, SKEPPSÅS 4:1 SKEPPSÅS KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Skeppsås är en medeltida socken. Kyrkan uppfördes sannolikt under 1100-talet och har därefter tillbyggts vid ett flertal tillfällen. Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med ett smalare rakslutet kor i öster, sakristia i norr, en rymlig korsarm i söder samt en takryttare över långhusets västra del. Kyrkan är uppförd av kalksten och gråsten och de vita fasaderna är spritputsade med omfattningar i slätputs. Takfallen och takryttaren är spåntäckta. Kyrkan har två ingångar, dels på västra gaveln och dels på korsarmens södra sida. Interiören präglas av olika tidsperioder, men med tyngdpunkt på de förändringar som utfördes i mitten av 1700-talet samt på 1860-talet. KYRKOGÅRDEN Kyrkogården omgärdas av en halvmur, d v s en yttermantel av sten med motfyllning på kyrkogårdssidan samt en trädkrans. Muren är lagd i slutet av 1800-talet. Ingångar finns i söder och väster med smidda järngrindar från 1800-talet. Kyrkogården är liten och består endast av ett enda kvarter med många bevarade äldre vårdar som fortfarande står på plats. I början av 1900-talet ansågs den befintliga klockstapeln, som var placerad i kyrkogårdens sydöstra hörn, vara i mycket dåligt skick. Tanken var att en kyrkobod skulle byggas om till klockbod och gravkapell och att klockorna skulle flyttas dit från klockstapeln. Boden kan eventuellt ha haft ett medeltida ursprung och haft funktionen som tiondebod. Efter 1781 har den använts som sockenmagasin. Den gamla kyrkobodens väggar visade sig vid närmare undersökning 1911 vara i mycket dålig kondition. De revs och nya murar uppfördes av betonggjutning med hälften cementbruk och hälften kalkbruk jämte singel och "procentsten". Byggnaden försågs med spåntak, efter påläggningen struken med trätjära, blandad med kimrök. Den inreddes aldrig till gravkapell, då församlingen inte hade något behov utav det. I klockboden förvaras en del av kyrkans äldre inredning. Den rivna klockstapeln hade en vindflöjel med årtalet 1719. Komminister Henning Magnell beskrev klockstapeln i ett brev 1908 till Kungliga Vitterhets- Historie- och Antikvitets Akademien, i samband med att de ville riva den. "Stapeln 5 à 6 alnar i fyrkant och 10 à 12 alnar hög med tämligen tryckt tak af spån på 4 från hörnen förenade takstolar, utgöres af trädstolpar och nödvändig bärning för klockorna och dess väggar af vanliga rödfärgade bräder". Kapten Anton Ridderstad på Berga gård i Linköping visade sitt intresse att ta hand om klockstapeln "för att återuppsätta den härstädes". Det är i skrivande stund okänt om klockstapeln flyttades till en annan plats. |
