Stäng fönster Kalmar kn, DÖRBY KYRKA 1:1 DÖRBY KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Beskrivning av kyrkogården Allmän karaktär Dörby kyrka och kyrkogård är belägen söder om Smedby samhälle och har ett vackert läge i landskapet med utsikt över åkermark. Kyrkogården är i det närmaste rektangulär och kyrkan är belägen i den södra delen. Runt om kyrkan ligger den äldsta delen av kyrkogården, kvarter 1-5 och 8. På 1920-talet utvidgades kyrkogården en första gång i norr, med kvarter 6-7. I början av 1950-talet tillkom kvarter 9-13 och slutligen i mitten på 1980-talet tillkom den Nya delen med moderna inslag som minneslund. Mellan den gamla och den nya delen finns delar av den gamla vallmuren kvar vilken tillsammans med klockstapeln och stenboden nordost om kyrkan bidrar till en ålderdomlig känsla. Runt om kyrkan finns gravplatser som tillhör familjer från de stora gårdarna runt om i bygden. Majoriteten av gravvårdarna är ryggställda och flera av raderna har rygghäckar emellan. Kvarter 6 och 7 har dock kvar sin struktur med buxbomsomgärdade gravplatser i kvarterets ytterkanter och rester efter ett linjegravssystem i mitten. Omgärdning Den gamla delen av kyrkogården, samt den östra delen av Nya kyrkogården, omgärdas av en mur av huggen sten och med en gräsklädd vall på insidan av muren. Den östra delen förstärks av ett trästaket på krönet av vallen. I väster på den Nya delen är ett enkelt brunbetsat trästaket av liggande brädor och i norr är en mur av runda, jämna naturstenar lagda i betong. Ingångar Längst i sydväst är en svartmålad dubbel smidesgrind mellan portstolpar i granit. I nordväst leder en enkel brunmålad trägrind in till kyrkogårdens nya del. I norr, mellan portstolpar av grå granit, är en dubbel svartmålad dubbel järngrind. I söder finns en enkel grind av träd i en öppning upptagen i muren. Den leder till personalutrymmen och förråd som ligger strax utanför kyrkogårdsmuren. Vegetation Trädkrans: trädkrans av lindar runt om den gamla delen och ekar på den Nya delen Övrigt: På kyrkogården finns det träd som bok, oxel och alm. Pyramidalmar finns planterade längs en av grusgångarna. Buskar av liguster, rosenspirea, ölandstok och tuja finns som rygghäckar eller som avgränsning av de olika kvarteren. Omgärdningar i form av låga buxbomshäckar finns i en del kvarter. Vidare finns ett antal murgrönskullar. I kyrkoparken växer ett antal stora ekar och där finns hassel-, rhododendro- och syrenbuskar planterade. Se vidare i de enskilda kvartersbeskrivningarna. Gångsystem Ett något oregelbundet gångsystem finns utlagt närmast kyrkan. Gångarna är något rundade men går huvudsakligen i öst-västlig riktning. Huvudgångarna runt om kyrkan och mellan kvarteren närmast norr om kyrkan är grusbelagda. En bred grusgång kantad av pyramidalmar går mellan 1930-talets utvidgning och 1960-talets. En gång av kalksten finns utlagd i öppningen mellan gamla och nya delen och fram till trägrinden i väster. Gravvårdstyper I Dörby finns det vårdar från både 1600- och 1700-talet som står uppställda nordväst om kyrkan men en äldre gravhäll av kalksten från 1700-talet ligger fortfarande ute på kyrkogården. Hällar av det här slaget var vanliga från medeltiden fram till början av 1800- talet. I slutet av 1800-talet blev de höga gravvårdarna av svart granit moderna tillsammans med mindre vårdar i samma material och utförande sedvanligare. Vid den här tiden fanns fler konstriktningar som inspirerade till vårdarnas utformning. En av dessa var nationalromantiken. Karaktäristiskt för gravvårdar som är nationalromantiskt inspirerade är oslipade ytor och asymmetriska krön. Tanken är att gravvården ska efterlikna förhistoriska gravmonument och runstenar. En annan viktig influens som blir allt vanligare under början av 1900-talet är antiken. Denna konststil kallas nyklassicismen. Typiska drag hos gravvårdar är symmetriska krön, slipade ytor och dekorelement som urnor, draperingar samt kransar och girlanger av löv. När det gäller dekoren på gravvårdarna var den kristna symboliken naturligtvis också viktig. Vanliga kristna dekorelement var t.ex. kors, facklor, oljelampan och duvan. Vid tiden kring sekelskiftet 1900 förefaller det ha varit vanligt att man införskaffade en stor familjevård. Varje grav inom familjegravplatsen markerades med en gravkulle överväxt med murgröna. Gravkullar har varit vanliga och ett antal finns fortfarande kvar på Dörby kyrkogård. Den klassicistiska stilen blev med tiden alltmer dominerande. Viktiga drag hos gravvårdar från 1930-50-talen är den symmetriska uppbyggnaden med parställda pelare samt de raka eller flackt trekantiga krönen. På de flesta kyrkogårdar infördes regler för hur höga gravvårdarna fick vara. Från slutet av 1950-talet och framåt blev gravvårdarna enklare och mer enhetligt utformade. Vårdarna var rektangulära med ett enkelt kors eller blomsterslinga som dekor. På 1970-talet började man att dekorera gravvårdarna med talldungar och uppgående solar. Under 1990-talet kan man se en uppluckring av bestämmelserna kring gravvårdarnas utformning. Idag är formerna mer varierande och ofta mjukare. Under 1900-talets första hälft var det vanligt att man omgärdade gravplatserna och belade dem med grus. På Dörby kyrkogård är fortfarande ett par kvarter med omgärdningar av buxbomshäckar och grusade planer. Under 1900-talets första hälft var det också vanligt att ange den dödes yrkestitel på gravvården. På Dörby kyrkogård finns gravvårdar med titlar men inte i någon större omfattning. Titlarna försvann i det närmste i mitten av århundradet. Under senare år har en ny form dykt upp. Gravvården får en dekor som knyter an till den dödes intresse eller yrke t.ex. en fotboll, en lastbil eller en notslinga. På landsortskyrkogårdar har det under hela 1900-talet varit vanligt att ange från vilken by eller gård den döde kommer. På Dörby kyrkogård finns det angivet på ett mindre antal av vårdarna. Minneslund En minneslund anlades under 1980-talet i den del som är kyrkopark. I mitten finns en springbrunn och bakom den är häckoxbär och syrener planterade. På andra sidan står en bänk och bakom den växer det häckoxbär och korneller. Intill springbrunnen finns en natursten med texten minneslunden inhuggen. Församlingen har för avsikt att förändra minneslunden. I samband med detta skall också en asklund iordningställas i området mellan minneslunden och den nya delen. Byggnader Stenboden Strax nordost om kyrkan finns en vitmenad byggnad, uppförd 1757 och tillbyggd på 1950- talet. Nu finns det i den tillbyggda delen ett mindre andakts/samlingsrum och i den övriga delen ett bårhus utan kylanläggning. Norr om stenboden finns klockstapeln uppförd i trä och är en så kallad Mörestapel möjligen uppförd 1642. Strax utanför kyrkogården i sydväst ligger ett flertal träbyggnader som innehåller personalutrymmen garage och förråd. De uppfördes år 1985. Fasaderna är målade i en svagt gul nyans och taket är belagt med träspån. Övrigt Äldre vårdar från 1600-, 1700- och 1800-talen som tagits i bruk finns uppställda nordväst om kyrkan. Bland äldre gravvårdar kan nämnas biskop C G Schröders, som hänger på sakristians vägg. Själva graven är belägen under golvet i sakristian. Beskrivning av enskilda kvarter/områden Kvarter 1-5 och 8 Allmän karaktär Kvarter 1-5 ligger söder och precis väster om kyrkan och kvarter 8 utgörs av ett mycket litet kvarter strax nordost om kyrkan intill det gamla stenhuset och utgör den äldsta delen av kyrkogården. Området avgränsas av kyrkogårdsmuren i öster, söder och delvis i väster. I övrigt utgörs begränsningen av en grusgång. Mellan de olika kvarteren är det planterat häckar av tuja. Den gamla vallmuren har sparats mellan den gamla kyrkogården och den Nya delen. Närmast kyrkan har de stora gårdarna i socknen sina familjegravplatser. En del gravrader står mot rygghäckar av tuja, främst mellan de olika kvarteren. Vårdarna är vända åt väster, öster, norr och söder och hela området är insått med gräs. Gravvårdstyper I kvarteren finns många olika typer av vårdar. Övervägande delen av vårdarna är stående men det finns även liggande och pulpetställda vårdar. Materialet är företrädelsevis grå eller svart granit men det finns även ett antal vårdar i röd granit. Sju vårdar är i kalksten, fyra vårdar är av marmor, en vård i betong har textplatta av marmor och två av vårdarna kröns av kors i marmor. Tre vårdar är av gjutjärn och korsformade. Två gravplatser omgärdas av kedja mellan pollare av granit. Två gravplatser, en på var sida om vapenhuset, omgärdas av en låg buxbomshäck och en gravplats omgärdas av stenram. Två gravplatser omgärdas av ett smidesrespektive gjutjärnsstaket. Alla de omgärdade gravplatserna har grusbelagd gravplan. Tre gravplaner har jordkullar som är beväxta med murgrönskullar. Det finns också gravplatser som endast har murgrönskullar som markering och ingen vård. Flera av de äldre vårdarna har nationalromantiska stildrag. De äldsta vårdarna är båda två från 1785 och är liggande kalkstenhällar. Båda finns i kvarter 2 och den ena ligger ute på kyrkogården och den andra är en av de familjegravar som ligger intill kyrkans södra långhusvägg. Från 1800-talet finns det 14 vårdar. Den äldsta är från 1800 och finns inom samma familjegravplats som 1700-tals hällen intill kyrkan. Det är en kalkstensvård rest över Jon Carl Linnerhielm. Den yngsta vården är från 2004. I övrigt dominerar vårdar från 1920- och 1940-50-talen. En sten i kvarter 3 är återanvänd på så sätt att en ny begravning har skett på den gravvårdens forna baksida. Titlar är vanliga i kvarteren utom kvarter 4 där titlar helt saknas. Godsägaren och hemmansägaren är de vanligast förekommande titlarna. I övrigt finns det ett stort antal olika titlar som; lantbrukaren, disponenten, smålänning, båtsmannen, stationsinspektoren, tegelslagaren, ingenjören, majoren, muraren, trotjänarinnan, lektorn, fil. Dr, agronomen, skräddaremästaren, kyrkovaktmästaren, agronomen, kommunalmannen, riksdagsmannen, åldermannen, kyrkovärden, smedmästaren, modellsnickaren, rättaren, godsägaren, Sergeanten vid flygvapnet, doktor med, distriktschefen, komministern, torparen, kyrkovakten, kronofjärdingsmannen, kyrkoherden, komministern, kontraktsprosten, kantor, fil. Stud., prosten och Högalidsrektorn. Den dödes hemort anges på ungefär hälften av vårdarna. Övrigt På den östra delen av kyrkogården finns en gravvård av kålmårdsmarmor i gustaviansk stil över stiftskanslern Sebastian Andreas von Meltzen. Vården hade tidigare en inskription imålad med svart färg, vilket gjordes på 1950-talet, nu går den inte att läsa. Sebastian von Meltzen föddes i Stralsund 1757 och han var son till kaptenen vid Drottningens Livregemente i Stralsund. Sebastian von Meltzen var under sin levnad vice ceremonimästare vid svenska hovet från 1782 fram till sin död 1826. Mellan åren 1785 och 1789 tjänstgjorde han också som härold vid Nordstjärneorden. Sin livsinsats gjorde von Meltzen dock som stiftskansler vid Quedlinburgs furstliga jungfrustift , beläget i staden och på slottet med samma namn i Sachen i Tyskland. Von Meltzen avled hemma på vännen Jon Carl Linnerhielms gård, Ebbetorp, av slag den 28 juli 1826. Det var troligen Linnerhielm som lät resa vården på vilken man tidigare kunde läsa ”Här vilar Stiftskanslern i Quedlinburg, ridddaren av Nordst. Orden Sebastian Anders von Meltzen. Förtjente och vann sin öfverhets nåd, vänners förtoende, underhavfandes kärlek, allas högaktning. En tacksam vän låt resa minnesvården”. Jonas Carl Linnerhielm var ämbetsman, reseskildrare, tecknare och grafiker född 1758 och död 1829. Linnerhielm blev 1783, efter studier i Lund, protokollsekreterare i krigsexpeditionen. År 1796 lämnade han dock sin tjänst för att ägna sig åt jordbruk och sina konstnärliga intressen. Han reste mycket i Sverige och dokumenterade landskap i akvarell, lavyrer och teckningar. Hun utgav också bland annat tre kända samlingar,. ”Bref under resor i Sverige”, 1797, ”Bref under nya resor i Sverige”,1806 och ”Bref under senare resor i Sverige” år 1816. Kvarter 6-7 Allmän karaktär Kvarter 6 och 7 utgörs av de två kvarter som tillkom i samband med utvidgningen av kyrkogården i början av 1920-talet. De är belägna norr om kyrkan och sträcker sig i östvästlig riktning. Kvarteren omgärdas i väster, öster och söder av smala grusgångar och i norr av den bredare gången som kantas av pyramidalmar. I öster mellan kvarter 6 och 8 ligger stenboden med bårhuset. Mellan kvarter 6 och 7 finns en grusgång. I ytterkanterna av kvarteren finns köpegravar och i mitten finns ännu spår efter att området används för allmänna begravningar. Det finns vårdar vända åt alla väderstreck. Gravvårdstyper Kvarteren domineras av de omgärdade gravplatserna som ligger i kvarterens ytterkanter. I mitten av varje kvarter är det en gräsmatta. Huvudparten av gravplatserna i ytterkanterna omgärdas av låga buxbomshäckar och grusade gravytor. En gravplats omgärdas av en stenram av grå granit och ytterligare en kringgärdas av ett modernt smidesstaket. Även de tre vårdar som står på gravplatsen är modena smidesvårdar. Majoriteten av vårdarna är av svart eller grå granit. Enstaka i röd granit förekommer också. Några av vårdarna har klassicerande stildrag. De omgärdade gravplatserna är familjegravar. I mitten av kvarteren står mindre enklare gravvårdar. Det är rester efter linjegravssystem som funnits. I kvarter 6 finns vårdar från 1933-40 och i kvarter 7 kan man eventuellt följa ett linjegravsområde från 1941-63. I området förekommer titlar endast på fyra av vårdarna och de titlar som finns är handlanden, sergeanten, hemmansägaren och plåtslagaremästaren. Den dödes hemort omnämns på mindre än hälften av vårdarna. Övrigt Konstnären Johnny Millar ligger tillsammans med sin hustru begravd i området, kvarter 6. Millar föddes 1855 i Södra Ving, Älvsborgs län. Efter avbrutna studier vid Chalmers tekniska högskola tog Johnny Millar i början av 1870-talet plats som yrkesmålare i Stockholm och studerade samtidigt vid Tekniska skolan. Han var elev vid Konstakademin 1876-82 samt rest därefter mycket omkring i Sverige och Norge och hade en tid målarskola i Oslo. Millar som bland annat deltog i en utställning i Göteborg 1886, har lämnat efter sig en stor produktion av lyriska landskap, porträtt och stilleben. Som dekorationsmålare har han bland annat arbetat i Väckelsångs kyrka i Småland. Jonny avled i Smedby den 15 april 1939. Kvarter 9-13 Allmän karaktär Kvarter 9-13 tillkom vid utvidgningen av kyrkogården på 1950-talet och ligger norr och väster om kvarter 6 och 7. I den sydvästra delen av området finns kyrkogårdens urngravsområde. Gravvårdarna är placerade i rader mot rygghäckar av häckoxbär. I urnlunden är det istället spirea och hyperikum som använts som rygghäck. Mellan de olika kvarteren, för att skapa mindre ”rum” är ölandstok planterat. Alla ytor är insådda med gräs. Vallmuren mellan den gamla och nya kyrkogården har bibehållits och utgör områdets gräns i väser och norr. I öster och söder finns grusbelagda gångar. Vårdarna är vända åt öster, väster, norr och söder. En bok är planterad i urngravsområdet. Gravvårdstyper Kvarteret domineras av låga rektangulära gravvårdar. Materialet är främst grå och svart granit men även röd förekommer. En liten vård i kvarter 11 är en natursten med en textplatta av koppar. I kvatrter 13 finns en kalkstensvård och en granitvård har de gravlagdas fotografier infällda. En vård i urngravskvarteret är av marmor. Den äldsta vården är från 1960 och finns i kvarter 9. Kvarteren har tagits i bruk från öster mot väster. I mitten av kvarteren är det en enkelrad med bara liggande vårdar. Den äldsta graven i urnlunden är från 1968. Endast på ett fåtal av gravvårdarna finns den dödes yrkestitel upptagen. I kvarter 11 finns det dock inte på någon. De titlar som finns är: kyrkoherde, kantor, nämndeman, hemmansägare, byggmästare, civilingenjören, fanjunkaren, folkskolläraren, lantbrukare, läraren och friherren. Den dödes hemort nämns på ett fåtal av gravvårdarna. Kvarter Nya delen Allmän karaktär Nya delen är den senast tillkomna delen av kyrkogården. Den anlades i mitten av 1980-talet. I norr avgränsas området av en mur av natursten. I öster är det en gång innan kyrkogårdsomgärdningen i form av en vall med ett trästaket tar vid. I söder är den gamla kyrkogårdsmuren och i väster är ett parkområde som avgränsas av ett brunmålat staket av trä. Till en början var det inte tänkt att vara några häckar i kvarteret men då det blev så stora öppna ytor var det svårt att få folk att välja en plats på den nya delen och man planterade rygghäckar för att skapa rum. Vårdarna är vända mot norr och söder. Hela området är insått med gräs. I områdets västra del finns minneslunden och där planeras också för en asklund. Gravvårdstyper Vårdarna står i ryggställda rader med rygghäckar av liguster. Kvarterets äldsta vård är från 1993 och kvarteret domineras helt av vårdar från 1990-talet och framåt. Majoriteten av vårdarna är av grå granit, ett fåtal är tillverkade i röd granit och enstaka i svart granit. Det finns endast två vårdar som anger den dödes yrkestitel, civilingenjören och lantbrukaren. På ett fåtal vårdar finns den dödes hemort upptagen. |
