Stäng fönster Västervik kn, LOFTA KYRKA 1:1 LOFTA KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkan har ett högt och avskilt läge på en bergsträckning i odlingslandskapet. Landskapet är tämligen öppet och med låg relief. Nuvarande kyrka och kyrkogård är belägna på platsen för den medeltida kyrkan. Väster om kyrkan finns fd kyrkskolan och församlingshem. Norr om kyrkogården finns ett fd ålderdomshem som också fungerat som kommunalhus. Till kyrkomiljön hör också lärarbostad och komministerboställe/ kantorsbostad. Framför kyrkan finns parkeringsyta samt en servicebod för kyrkans personal. Prästgården Stengårdsnäs är belägen två km söder om kyrkan. På Lofta kyrkogård har sockenborna begravts sedan medeltiden. Dagens kyrkogård nyanlades dock i samband med kyrkans uppförande. Genom utvidgning i söder på 1930-talet samt genom ytterligare tillkomst av mark i norr under sent 1900-tal har kyrkogården fått dagens omfattning. Kyrkogården består i dag av kvarter I-VII och är uppdelad i tydligt sammanhållna områden med olika karaktär. Nordväst om kyrkan och öster om koret finns de äldsta köpegravsområdena främst bestående av grusbelagda och häckomgärdande gravplatser, med många äldre vårdar. I söder finns två kvarter, tillkomna på 1930-talet och senare, med främst grusbelagda och häckomgärdade gravplatser. I nordost och sydost finns linjegravsområden från 1910-talet och framåt. I norr finns ett område med gräs, låga rygghäckar och med sidhäckar kring gravplatserna. Kyrkogården rymmer även minneslund och museiuppställning av vårdar. Kring kyrkogården finns mycket vegetation både i form av träd och buskar. Lofta kyrkogård är en plats med lång historia. Kyrkogårdens omfattning har växlat genom åren, men här har sockens människor begravts i många hundra år. En vandring över kyrkogården berättar om skiftande synsätt när det gäller begravningstraditioner, synen på döden och på sorgarbete i stort. Enstaka gravvårdar och grupper av vårdar vittnar om skiftande ideal och många gånger om hantverksskicklighet. De rymmer information som handlar om person- och eller lokalhistoria i form av personnamn, ort-/gårdsnamn och titlar. På Lofta kyrkogård förekommer titlar såsom hemmansägare, kantor, smidesmästare, disponent, fiskare och häradshövdning vilka alla vittnar om kunskap, näringar och samhällsfunktioner som funnits i trakten. Ortnamn finns angivet på det stora flertalet vårdar. Den nuvarande kyrkogården har i sin struktur bevarat drag från 1800-talet med kyrkogårds-muren och trädkrans och med gravvårdssystem med rötter i denna tid. Grusgravssystemet i norr och i öster är speciellt tydliga representanter för detta. Grusbeläggning, de låga häckarna och de befintliga gravvårdarna bildar tillsammans denna karaktär som har ett högt kulturhistoriskt värde. När man på 1930-talet hade behov av större ytor anlades grusgravskvarteren I och II, i en liknande stil. Dessa är i stort oförändrade från tiden och bör även i framtiden bevara sin struktur. Områdena i sydväst och i nordväst rymmer rester av linjegravsystem från 1910-tal till 1950-tal. Ännu kan ordningsföljden delvis följas i raderna. Många av gravvårdarna är typiska representanter för linjegravsvårdar från sin tid. Linjegravsområdena representerar också ett socialt skikt i samhället, vars vårdar sällan finns långsiktigt bevarade. Ett högt kulturhistoriskt värde finns i nämnda tidsskikt som i sin utformning och i sin karaktär ska bevaras. För kvarter III gäller att samtliga befintliga gravvårdar har ett högt kulturhistoriskt värde i och med att de starkt bidrar till områdets karaktär. Befintliga gravvårdar ska stå kvar på plats. Nya gravsättningar kan ske på lediga platser. I övriga områden kan förändringar ske men på ett varsamt sätt och med stor omtanke på att bevara kvarteren respektive karaktär och kyrkogårdens karaktär i helhet. Detta gäller även växtmaterial där de knuthamlade almarna är speciellt angelägna att bevara. Alla större förändringar på en kyrkogård kräver tillstånd från länsstyrelsen. I många av de enstaka gravvårdarna finns kulturhistoriska värden att tillvarata, det kan handla om personhistoriskt eller lokalhistoriskt värde, om socialhistoriskt eller stilhistoriskt värde. Vårdarna gjutjärn eller liksom staket av gjutjärn eller smidesjärn bör föras in på församlingens inventarieförteckning. Även vårdar som kan dateras tidigare än 1800-talets mitt bör föras in på församlingens inventarieförteckning. Det gäller även vårdar som tagits ur bruk och ställts upp i museiområdet eller förvaras på annan plats. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från alla olika tider. Sammanfattningsvis: * Lofta kyrkogård tillsammans med kyrka och näraliggande bebyggelsen med bl a den gamla skolan och lärarbostaden skapar en värdefull kulturmiljö. * Ett kulturhistoriskt värde finns i kyrkogårdens struktur som sådan med de olika tidsskikten, som speglar olika skeden i kyrkogårdens utveckling. |
