Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Linköping kn, VÅRDNÄS 1:2 VÅRDNÄS KYRKA

 Anlaggning - Beskrivning

Beskrivning
Vårdsnäs kyrka
Vårdnäs är en medeltida socken. Kyrkan uppfördes 1795-96 då den ersatte den
medeltida kyrkan, men tornet från 1765 fick står kvar. Tornet är uppfört av byggmästare
Petter Frimodig och den nya kyrkan av byggmästare Casper Seurling. Kyrkan är
orienterad med koret i öster och består av ett rektangulärt långhus med rundat kor med
en rak murklack i öster, sakristia mitt på långhusets norra sida och torn i väster.
Fasaderna är slätputsade och avfärgade i brutet vitt. Taket är täckt med enkupigt rött
taktegel och tornet avslutas med en spåntäckt karnisformad tornhuv med åttkantig
lanternin. Långhusets fönster är rundbågiga och symmetriskt placerade. Huvudingången
är idag genom sydportalen. En hög fritrappa leder till västportalen i tornet. Interiören
karaktäriseras av det ljusa kyrkorummet med putsat tunnvalv och en närmast omärkbar
övergång till koret. Inredningen är till stora delar original och tillverkad bl. a. av Carl
Fredrik Beurling.

BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN
Kyrkogården delas in i gamla och nya delen. Den gamla delen är den största. Den nya
delen kallas ett något lägre område i det nordvästra hörnet. Det finns gravvårdar över
hela kyrkogården, på både den äldre och den nyare delen. I den gamla delen, på kyrkans
norra sida, var vid inventeringstillfället en asklund under uppförande.

Allmän karaktär
En trädkrans går runt om kyrkogården på den östra, södra och västra sidan. Kyrkan är
belägen i det sydöstra hörnet och ligger i väst-östlig riktning. Kyrkogården har en strikt
karaktär med sina långa rader av rygghäckar och grusgångar.

Omgärdning
Väster: på västra sidan finns en kallmurad stödmur. Den består av stora, kvaderhuggna
granitblock och är ca 1,5 m som högst. Innanför muren går en hagtornshäck, ca 1 m
hög, utmed hela sidan. Tio höga lindar står innanför på kyrkogården utmed den västra
sidan.
Norr: muren fortsätter utmed den norra sidan. Fram till den norra grinden är muren väl
synlig. Därefter döljs muren bakom sly och buskage. Fram till grinden går också en
häck av tuja, ca 0,7 m.
Öster: sidan omgärdas också av en stödmur, som är ca 1,5 m som högst. Innanför den
finns en hagtornshäck, ca 1,5 m hög. Den slutar vid en trätrappa. I nordöstra hörnet står
en hassel och därefter mot söder står tio björkar utmed sidan samt ett lövträd i det
sydöstra hörnet.
Söder: på södra sidan fortsätter stödmuren, ca 1,2 m hög. Det finns en hagtornshäck
innanför muren som strax innan det sydvästra hörnet övergår i en häck av tuja, som är
högre, ca 1,5 m. Den södra sidan har flera olika träslag i sin trädkrans. Från öst till väst
räknat finns en lönn, två björkar, fyra lönnar, en lind, två björkar samt en lind.

Ingångar
Norr: på norra sidan finns en järnsmidesgrind med ett kryssmönster.
Öster: på denna sida finns en öppning efter hagtornshäcken. Det finns ingen grind, men
en trapp i trä som leder ner till vägen.
Söder: den södra sidan har tre rikt dekorerade pargrindar i järnsmide. Grindstolparna är
åttakantiga, vitputsade och beklädda med svart plåttak med en kupol. Sockeln på
grindstolparna är gråmålade.

Vegetation
Väster: tio lindar i trädkrans innanför mur/häck. Sedumväxter växer sporadiskt på
murkrönet.
Norr: utanför denna sida finns många mindre träd/buskar, (sly). Utanför grinden står en
hög ek. I det nordöstra hörnet finns flera höga träd, bland annat lärkträd, hassel, och
lönn.
Öster: tio björkar utgör trädkrans på den östra sidan, samt ett lövträd i sydöstra hörnet.
Söder: denna sida har en tät trädkrans av flera olika trädslag. Från öster till väster räknat
finns en lönn, två björkar, fyra lönnar, en lind, tre björkar samt en lind.

Gångsystem
Över kyrkogården finns det grusgångar, i främst nord-sydlig riktning. Det är ovanligt att
gångarna är så långa och sträcker sig på tvären längs hela kyrkogården. Det skapar
långa siktlinjer.

Gravvårdstyper
Kyrkogården är stor och rymmer de flesta olika förekommande typer av gravvårdar.
Däremot finns endast enstaka linjegravar kvar. De finns på den nya delen, som enligt
uppgift ska ha haft ett större område med linjevårdar, men som sedan 1960-talet tagits
bort i stor omfattning. Det finns många olika titlar på gravvårdarna. Titlar är
kulturhistoriskt intressanta då de säger mycket om en trakts näringsliv och sociala
sammansättning. De titlar som förekommer på Vårdnäs kyrkogård är bland annat adliga
titlar såsom ”Grefve”, ”Grefvinnan”. Det finns kyrkliga titlar som ”Kyrkoherden”,
”Kyrkovärden”, ”Prosten”, ”Kontraktsprosten”. Vidare förekommer det titlar från det
militära som ”Livgrenadjären”, ”f.d. Korpralen”, ”F. Sergeanten”. Speciellt utmärkande
är det Falkenbergska gravkoret, nr 8, och de gravar som hör dit. De ligger i det sydöstra
hörnet av den äldre kyrkogården. Inne i kyrkans vapenhus finns ett stort antal
ålderdomliga gravkors i järnsmide upphängda. Även uppepå kyrkvinden förvaras
sådana gravvårdar.

Minneslund
En minneslund finns på den norra sidan. Vid inventeringstillfället 2006, var även en
asklund under uppförande. Det högra fotot nedan visar en grävd rundel samt ett långt
dike där en häck ska planteras. Enligt uppgift är marken här alldeles för grund, p.g.a. att
berg finns under. Därför lämpar sig marken inte till jordfästning. Minneslunden utgörs
av en liten damm med växter och mindre träd runt om. I anslutning till minneslunden
finns urngravar.

Byggnader
Utöver kyrkan finns två byggnader på denna del av kyrkogården. Det är dels det
Falkenbergska gravkoret, nr 8, i det sydöstra hörnet, och dels kapellet på den norra
sidan. Gravkoret är byggt i goticerande stil. Över dörren syns det Falkenbergska och det
Ruuthska vapnet. De syftar på hovmarskalken greve Henrik Falkenberg till Brokind.
Han levde 1770-1837. Hans maka var Fredrika Ruuth, levnadsår 1746-1829.

BESKRIVNING AV DEN ÄLDRE DELEN
Kyrkan har ingen traditionell kvartersindelning, utan delas in i den äldre, respektive nya
delen. Delen är den största och ligger runt omkring kyrkan. Kyrkan har en ovanlig
placering, i det sydöstra hörnet. Kyrkogården har en oregelbunden form och det är svårt
att få en uppfattning om vad som skulle kunna utgöra den ursprungliga kyrkogården.

Allmän karaktär
I det sydöstra hörnet finns färre gravar. Utmed den västra sidan finns långa, raka rader
av gravar med rygghäckar. På den nordöstra sidan finns en minneslund, bakom
gravkapellet. Strax intill kyrkans norra sida är en asklund under uppförande.

Omgärdning
Den äldre delen inramas på den norra, östra och södra sidan av kyrkogårdens
omgärdning. Den västra sidan gränsar främst mot den nya delen. Den gamla delen går
dock i det sydvästra hörnet ut till kyrkogårdens ytterkant.

Ingångar
Det finns flera ingångar till området. Dels är det de tre grindarna på den södra sidan,
dels den norra grinden och dels den östra ingången med dess trappa.

Vegetation
Det finns en trädkrans längs kyrkogårdens ytterkanter på den södra och östra sidan. Den
norra sidan har ingen direkt planterad trädkrans, utan en variation av olika lägre/högre
lövträd växer utanför den norra sidan. Rygghäckarna är av tuja, idegran och måbär. De
varierar i höjd från 0,6 m till 1,2 m. Tre buskage av plymspirea växer utmed den första
gången upp mot kyrkan, från det sydöstra hörnet. Mot den nya delen växer ölandstok i
väst/östlig riktning, utmed den slänt som utgör gräns mellan de två områdena. Framför
kapellet på den norra sidan, står två mindre pilträd. Mot den nya delen står fem lindar på
rad i nord-sydlig riktning. Vid minneslunden finns flera olika mindre träd och buskage,
bland annat gullregn, idegran och tall.

Gångsystem
Grusgångar i främst nord/sydlig riktning. På den södra och norra sidan finns rader av
gravar närmast omgärdningen och innanför dessa löper grusgångar runt kyrkogården

Gravvårdstyper
På den äldre delen finns många olika typer av gravvårdar. Dels finns de större, mer
påkostade gravvårdarna längs ytterkanterna, dels de täta urngravarna vid minneslunden,
äldre högresta vårdar, och sentida, likartade gravvårdar som i regel är låga och breda.
Det finns dock inte längre några tydliga spår av linjegravar. Det var ett begravningssätt
som rådde i ungefär 150 år, tills det upphörde vid mitten av 1960-talet. Det innebar att
de avlidna begravdes radvis, kronologiskt i ensamgravar. Det kunde innebära att äkta
makar fick sina vilorum långt ifrån varandra. Runt flera gravar finns rester av stenramar.
Det började bli vanligt från 1920-talet med en sådan inramning av gravvården. Därefter
har många stenramar tagits bort. Det finns många olika titlar på gravvårdarna. Titlar
säger mycket om en trakts näringsliv och sociala sammansättning. De titlar som
förekommer på Vårdnäs kyrkogård är bland annat adliga titlar såsom ”Grefve”,
”Grefvinnan”. Det finns kyrkliga titlar som ”Kyrkoherden”, ”Kyrkovärden”, ”Prosten”,
”Kontraktsprosten”. Vidare förekommer det titlar från det militära som
”Livgrenadjären”, ”f.d. Korpralen”, ”F. Sergeanten”. Speciellt utmärkande är det
Falkenbergska gravkoret, nr 8, och de gravar som hör dit. De ligger i det sydöstra hörnet
av den äldre kyrkogården. På kyrkans norra sida finns flera gravar (bland annat nr 242-
255), som är stenramsgravar eller har rester av en stenram. Det var vanligt från 1920-
talet och framåt i tiden att större, mer påkostade gravanläggningar inramades av
stenramar.

Byggnader
Utöver kyrkan finns två byggnader på denna del av kyrkogården. Det är dels det
Falkenbergska gravkoret, nr 8, i det sydöstra hörnet, och dels kapellet på den norra
sidan. Gravkoret är byggt i goticerande stil. Över dörren syns det Falkenbergska och det
Ruuthska vapnen. De syftar på hovmarskalken greve Henrik Falkenberg till Brokind.
Han levde 1770-1837. Hans maka var Fredrika Ruuth, levnadsår 1746-1829.

BESKRIVNING AV DEN NYA DELEN

Allmän karaktär
Den nya delen är ett litet område på den nordvästra sidan. Den har en strikt karaktär
med rygghäckar i nord-sydlig riktning.

Omgärdning
Utmed den västra sidan omgärdas kyrkogården av mur och häck av tuja. Mur och häck
fortsätter in på den norra sidan. Den östra och södra delen gränsar till den äldre delen av
kyrkogården. Utmed den östra sidan går en häck av tuja och mot den södra delen, som
ligger högre upp, växer ett buskage av ölandstok som avskiljare.

Vegetation
I trädkransen på den västra sidan står åtta höga lindar. En lind finns på den norra sidan,
och fyra lindar utmed den östra sidan. I söder, ölandstok. Rygghäckarna är av tuja, ca
0,8-1 m höga.

Gångsystem
Två grusgångar i nord-sydlig riktning som på norra och södra sidan förenas genom
korta grusgångar i väst-östlig riktning. Till den äldre delen på den södra sidan, leder en
trappa, se det högra fotot nedan.

Gravvårdstyper
De tidigaste gravvårdarna är från 1950-talet. Det finns två gravvårdar som troligtvis är
spår av linjegravar, nr 1038-1039. Enligt uppgift har det här funnits mer omfattande
system av linjegravar, men de har tagits bort. De gravvårdar som finns inom området
har ett likartat utseende låga/breda vårdar i främst grå granit. De titlar som förekommer
är bland annat ”Byggmästare”, ”Jägmästare”, ”Smidesmästare” med flera.